Kvartetten har på kort tid gått från att vara obskyra till att bli hyllade internationellt.
Bandet beståendes av Anna Ahnlund, Daniel Ögren, Christopher Cantillo och Love Örsan började ta form efter att de befunnit sig i samma musikerkretsar. För två år sedan kom det självbetitlade debutalbumet och nu är det redan dags för uppföljaren Oas. Nöjesguiden mötte upp 75 procent av Dina Ögon i form av Anna, Daniel och Love för att prata om den plötsliga framgången och den nya skivan.
Hur skulle ni beskriva ert andra album?
Love: Vi har försökt göra mer bra musik.
Anna: Jag har inte varit så självanalytisk. Man gör det man vill och sen får det andra analysera det. Men det har varit en otroligt rolig process.
Daniel: Det kanske är lite tydligare i soundet. Mindre pålägg och mindre olika ljud. Varje ljud får ta lite större plats.
A: Det är nog lite mer avskalat. Det känns lite som att vi har redan släppt det för oss själva och nu är det som en liten återblick.
L: Det har varit klart länge men nu får alla andra höra det.
Men det var inte jättelänge sedan ni släppte ert debutalbum. Det känns som att ni har en ganska hög produktionstakt.
A: Nej precis, nu låter det som att det har gått tio år och det har det inte. Men det har hänt mycket på sistone.
D: Vi kommer ifrån en typ av verkstad där man spottar ur sig skivor. Vi är en del av ett sådant musikkollektiv. Man vill inte stanna kvar för länge på ett ställe, för det finns mer att upptäcka.
L: Ibland märker man att viss musik blir jättebra utan att vi lägger jättemycket tid på det. Det måste inte ta lång tid. Det kan bli jättestark musik med enkla medel.
A: Precis som du säger, men vissa låtar kan man behöva komma tillbaka till senare. Som låten Berget på den nya skivan. Det var egentligen en av de första Dina Ögon-låtarna.
Ni måste ha ett väldigt effektivt sätt att skriva musik på?
L: Vi har väl gjort lite olika. Men vi skickar ofta idéer mellan varandra.
D: Det är inte helt lätt att orientera sig i våra olika mappsystem som vi har på Dropbox. Har någon en idé så sparar man det i någon mapp och sen så skickar man till resten.
A: Ja, så det är ju ett väldigt modernt sätt att jobba på. Även om vi använder traditionella instrument och när vi spelar in så är det ganska omodernt.
L: Så som vi jobbar med att skapa musik hade det kanske inte gått att göra för tjugo år sedan. Men nu går det för vi skickar musik mellan varandra och har en kreativ process i molnet.
A: Att sitta alla tillsammans och skriva, det passar vissa. Men jag vill kunna testa olika saker och det som verkligen inte låter bra direkt. Då känns det stressande att det skulle sitta folk och vänta. Jag vill ha den processen för mig själv ibland.
Utanför bandet sysslar flera av medlemmarna med soloprojekt samtidigt som de också agerar studiomusiker och producenter. Men fördelningen i Dina Ögon är tydlig. Anna Ahnlund står för sång men är också den som huvudsakligen skriver text och melodi, det var även hon som döpte bandet. Sedan har vi Daniel Ögren på gitarr och klaviatur, Christopher Cantillo på trummor och Love Örsan på bas.
D: Det har varit min önskan från början, att man ska få möjlighet att vara fri med sitt instrument och inte behöva vara en bläckfiskmusiker som ska spela flera saker samtidigt. Det har varit så länge i popmusiken. Att man går upp på scenen och har ansvar över något tangentbord på golvet som man spelar med ena foten och så spelar man en hi-hat med den andra. Sen ska man dessutom spela congas med en hand, spela synt med den andra och även sjunga stämmor.
Hur startades bandet?
D: April 2020 startades det. Vi bara testade om det var roligt att spela ihop och det var det. På den dagen spelade vi in låtarna Tombola 94 och Ficktjuven.
L: Bandet har fått växa fram. Det var inte en så högtravande ambition.
A: Vi sa att “vi kan väl testa, men jag kommer säkert vilja hoppa av snart”.
D: Det sa vi allihopa. Vi har inte gift oss med varandra. Vi tycker det är roligt att göra musik och så länge det är kul fortsätter vi.
L: Det finns annat i livet, men nu när det går bra här då får vi försöka ge våra lyssnare det de vill ha. Vi vet att det betyder mycket för folk att vi kommer ut och spelar.
D: Jag är lite skeptisk till bandkultur. Där man ska satsa på en grej helhjärtat för evigt.
A: Det får inte bli något sektliknande.
Det måste ändå vara något speciellt eftersom det funkar så bra.
L: När fyra personer spelar tillsammans blir det en symbios. Vi repar inte så mycket, vi har typ repat tre gånger totalt inför våra inspelningar. Annars har vi bara spelat in och spelat live. Det är inte för att vara kaxig, det är bara så det är. Det hänger väl ihop med att vi inte riktigt har tid och alla har sina egna liv utanför det här.
A: Det är också roligt live, då utvecklas låtarna i en riktning som man inte alltid kan styra över.
D: Jag tror att när det är så pass skarpt läge så är vi alla så himla måna om att ta ansvar över låten som vi spelar in. Ibland blir det bra på första tagningen, men vi brukar ge det kanske tre tagningar.
A: Jag tror också att det är viktigt att alla fyra får sin frihet att skapa inom ramarna. Det finns ingen kapellmästare som säger exakt vad man ska göra. Det är den musikaliska tilliten som gör att jag känner mig väldigt trygg och fri.
D: Samtidigt känns det som att vi alla fyra är mottagliga när någon av oss kommer med ett förslag. Det är ingen som är stolt på det sättet.
Bandet beskriver själva sin musik som ett ett kärleksbarn från Eric B. & Rakim, Fleetwood Mac, Selda Bağcan och Ted Gärdestad. Med ljudbilder som är både drömska och psykedeliska är musiken lika delar retro och tidlös.
L: Improviserad musik är också annorlunda från de som är låsta i en genre och bara spelar kanske hårdrock eller hiphop. Där det måste låta på ett visst sätt. Här kommer alla med sin egen grej, så får vi se vad det blir för helhet och genre.
D: Jag skulle vilja tillägga också att vi spelar in på ett traditionellt gammaldags sätt, utan ett tempo som styrs från datorn och utan editeringar av sång i efterhand. På det sättet så är vi ganska lika ett jazzband.
L: Eller pop från sextio och sjuttiotalet. Det är inte unikt för det här bandet men det är ovanligt i musik idag. Det betyder att tempot kan förändras, det låter inte helt perfekt och slipat. Sedan spelar vi så bra vi bara kan, men det kommer inte att låta helt AI-perfekt.
Även om musiken har letat sig utanför Sveriges gränser långt tidigare, fick betydligt fler upp ögonen för bandet när ingen mindre än Tyler, The Creator utnämnde deras låt Tombola 94 till en av förra årets bästa.
Varför tror ni att ni nått ut så brett?
L: När vi släppte första skivan tänkte jag att det bara skulle vara ungdomar på musikgymnasium som skulle lyssna på det.
A: Det gör de nog också.
L: Säkerligen. Men sedan har det varit en kavalkad av nya människor och olika länder. Det är jätteroligt att det är så blandat. Det är alla från unga till sextioåringar som har gått i pension.
D: Jag tror att en anledning kan vara att vi gillar att plocka in influenser och musikstilar som vi har snappat upp från olika årtionden. När man gör det finns det alltid någon som känner igen en period av deras liv.
L: Det visar att man kan höra olika saker i vår musik. En lyssnare kanske hör en vacker popmusik som låter gammaldags. En annan lyssnare i USA kanske hör exotisk, skandinavisk hiphop-popmusik. Den låter olika i olika öron. Vi är inne på djupet i exakt hur alla detaljer ska låta, samtidigt som vi ser till helheten. Det finns många olika värden.
A: Man blir förundrad och glad att musiken har hittat sina outgrundliga vägar ut i världen. När man skriver ihop krävs det lite mer tydlighet mellan oss. Vilket kanske gör att musiken blir tydligare utåt än när man skriver musik själv. När jag skriver texter vill jag också att innebörden ska vara i symbios med svänget och musiken. Det är inget som är överställt det andra. Det ska låta bra även för någon som inte förstår svenska.
D: Den musiken som jag har varit involverad i tidigare har inte varit så inriktad på att nå många människor, utan snarare på att göra det man vill göra. Det tycker jag fortfarande är superviktigt. Men, det är fantastiskt när man når ut med sin musik till många människor. Det finns en sådan otrolig kraft i att möta människor och ha en fin stund tillsammans, det är magiskt.
Under våren ger sig Dina ögon ut på turné i Skandinavien som i skrivande stund är slutsåld, men fler datum tillkommer inom kort. Den nya plattan Oas finns ute nu.
Texten har även publicerats i Nöjesguiden nr 02, 2023.
