Med sin egenskrivna pjäs Zebrafinken, turnerar Carlos Romero Cruz med Riksteatern i höst. Som nybakad skådis från Stockholms dramatiska högskola, möter han nu sin publik ute i landet. Zebrafinken är en teaterföreställning om utsatthet, en oförstående vuxenvärld och teatern som en fristad. En pjäs full av smärtsam igenkänningsfaktor från tonårens skörhet, men också med en stor dos av både värme och humor.
Jag träffade Carlos för att prata om turnélivet, hans älskvärda dragpersona - den glamourösa latinan Carnita Molida - och om hur osäker teaterbranschen egentligen är. Hur tacklar man till exempel arbetslöshet som skådis?
Hur gick föreställningen på Södran igår?
– Jag var så nervös men det gick jättebra! Det var mycket folk och verkligen härligt att få spela där. Det är en stor teater, men ändå så mysig.
Under det sista året på scenskolan får alla studenter i uppgift att producera sin egen examensföreställning. Carlos idé om att basera sin pjäs på självkänsla kom tidigt. Tillsammans med sin vän, skådespelaren Klas Wiljergård, improviserade de fram föreställningen – de skrev manus och Klas regisserade.
– Jag delade med mig av min högstadietid och så arbetade vi tillsammans fram karaktärerna. Det var skönt att arbeta med någon utomstående. Det blir så mycket prestige i projekten annars. Klas känner mig sedan tidigare och har ett bra öga för regi. Han vet hur man får till den dramaturgiska bågen.
Med utgångspunkt i teatern använder Carlos drag på många olika och personliga sätt. En första version av Carnita Molida, centralgestalten i Zebrafinken, föddes efter en utekväll med två av hans närmaste gaykompisar i Uppsala.
– Det var samma år som jag kom in på scenskolan, 2012. På efterfesten berättade de att de gjorde drag, och peppade mig att också testa. Jag och Carnita fann varandra snabbt. Den charmiga spansk-svenska brytningen kommer från mamma och hennes väninnor - jag har alltid tyckt att det varit kul att härma dem.
Hur är publikens reaktioner på Zebrafinken?
– Flera känner igen sig, inte bara i Carlos tuffa tid under uppväxten utan också i att de har en Carnita i sin omgivning. Det är många hbtq-personer som har hört av sig till mig efteråt. Jag fick nyligen ett så fint meddelande från en transperson som skrev att jag fick hen att våga komma ut som trans. Då blev jag verkligen rörd, och kände att jag också kan vara en förebild för många, säger Carlos.
Foto: Maryam Barari
I dag har Carlos ett tvåårskontrakt på Riksteatern. En bidragande faktor till att han kan slappna av, och inte behöver ligga steget före som många skådespelare är tvungna att göra, eftersom de arbetar i olika projektuppdrag. För det är svårt att få en fast anställning på en teater, berättar Carlos:
– Får man ett jobb under början av året känns det så klart jättekul, men redan under våren behöver man tänka på vad man ska göra till hösten. Teatrarna sätter sina repertoarer tidigt och Riksteatern har alltid en framförhållning på två år.
Hade du några tankar på att det finns en risk med att inte ha ett fast jobb, när du valde skådespelarkarriären?
– Det är en svår bransch. Det var jag medveten om redan innan. Visst funkar det med vikariat och extrajobb men man vill hela tiden göra det man egentligen är ämnad för att göra. Så jag slogs så klart också av den tanken – tänk om jag blir utan jobb – vad gör jag då? Den oron finns alltid med, särskilt som frilans.
De gånger du varit arbetslös – hur har du då löst tiden mellan jobb?
– Redan under studietiden var det många som berättade om hur viktigt det är att vara med i a-kassan. Att organisera sig och peppa varandra att vara beredda på oväntade händelser är jätteviktigt. Jag är med i a-kassan och betalar varje månad. Om jag blir arbetslös, vet jag att jag har den tryggheten, att jag faktiskt har rätt till ersättning.
Hösten är minst sagt fullspäckad för Carlos med föreställningar i flera städer och orter runt om i landet. Framtidsvisionen är att arbeta med film, gärna utomlands.
– Det vore fint att få möjligheten att bli castad till film, och jag hoppas nu att Riksteatern ska bli en bra plattform för att nå ut till rollbesättare och andra teatrar runt om i landet.
Och att det här bara är början på karriären för en spirande stjärna, det kan vi lugnt konstatera. Framgången med Zebrafinken talar sitt tydliga språk!
Text: Anna Bjur
Som medlem i a-kassan är du försäkrad för livets oväntade vändningar, samtidigt som din medlemsavgift också kan hjälpa andra människor tillbaka till arbetslivet, läs mer här.
Här kan du läsa mer om Zebrafinken och följa pjäsens turnéplan.
