Årets bästa skivor

”Skivan som företeelse är död”, slog någon tvärsäker trendspanare fast för något år sedan. Men det släpps fler skivor än någonsin, och under året när den digitala försäljningen till slut passerade den fysiska märkte samtidigt de skivaffärer som finns kvar en lätt medvind. Ännu viktigare är att skivorna bara blir allt bättre för varje år, så att vårt påstående förra året att det skulle ha varit musikens bästa år någonsin fick omedelbart på skallen 2012.

Här är årets bästa skivor i Nöjesguidens årsbästalista. Betrakta det som underhållning, konsumentvägledning eller helt enkelt den ultimata sanningen.

1. Frank Ocean

Channel ORANGE

Island Def Jam/Universal

Frank Ocean står för både årets skiva och årets händelse inom populärkulturen. Ett enda litet ord – ett manligt pronomen i kärlekslåtar där vi är vana att se hon – ledde till ett brev av öppenhet. Viktigt ur så många avseenden. För att heteronormen i kärleks-låtar, inte minst inom r’n’b, soul och hiphop, måste monteras ner. För att Frank Ocean förtjänar ett friare artisteri än till exempel Luther Vandross fick. För att vi behöver musik som beskriver vår kärlek. Som channel ORANGE. Tack Frank.

Betyg: i juli.

2. The XX
Coexist
Young Turks/Playground
Trion har blivit äldre, flyttat hemifrån och landat i rollerna som svartklädda underbarn. På sitt andra album, som är lika många delar kolsvart mörker som ljust skimmer av hopp, har tonårsångesten blommat ut till vuxenångest.
Betyg: i september.

3. Lana Del Rey

Born to Die

Polydor/Universal

Ett och ett halvt år efter att Lana Del Rey först blev stor på YouTube har hon lyckats omvända alla haters och blivit den popstjärna hon alltid velat bli. Hon är en gangster-Nancy Sinatra med försmak för det härligt farliga och glamorösa. Vi välkomnar hennes mörkaste stunder med öppna famnar.

Betyg: i februari, i november.

4. Grimes

Visions

4AD/Playground

Grimes kan mycket väl vara det viktigaste som hänt pop på den här sidan 2010-talet. Att föra in en kollageaktig DIY-estetik med sådan kraft in i kraniet på popsångens fundament förvirrade många som trodde att en catchy låt behövde vara polerad och utan krusiduller för att kunna förtrolla. Med Visions tog Claire Bouchers över stafettpinnen från Ariel Pink som sovrumsproducenternas främsta förebild och gav åter hopp till allt som inte är David Guetta.

Betyg: i mars.

5. Kendrick Lamar

Good Kid, m.A.A.d City

Aftermath/Interscope

Det är bara att konstatera: hatare kommer att hata. Att Kendrick Lamar följde upp förra årets lysande Section.80 med ytterligare en fullständigt självklar skiva är ändå faktum. Hypen är välförtjänad. Den smartaste manliga rapparen just nu gör musik som kryper upp längst nacken på en. Mellan att vara syndare och en good kid, känna dödstörst vid poolen och söka skugga under pengaträd freestylar han dig dum.

Betyg: i oktober.

6. Brandy

Two Eleven

RCA/Sony

Brandy är expert på den där robot-r’n’b:n där hon med minutiös kontroll över sångröstens alla wailingsturer sjunger ut en människas innersta. På pappret tycks det nästan vara ett oxymoron – det finns en nivå av perfekt leverans, som borde vara orimlig – men på Two Eleven möter Brandys tekniska överlägsenhet det där lilla som gör ont i oss alla, och övertygar oss om att det inte finns något som heter ”för sent”.

Skivan har inte recenserats i Nöjesguiden.

7. Kindness

World, You Need a Change of Mind

Female Energy/Cooperative

Det tog lång tid för Adam Bainbridge att få ihop material till ett debutalbum och det är kanske tur det. På vägen fick han tag i ena hälften av Cassius, Philippe Zdar, som hjälpte till att skapa ett neo-romantiskt verk som låter precis som vi vill minnas 2012. Sent sjuttiotal möter hela åttiotalet för att sedan möta sena nittiotalet utan att bli kitschig tapet. En ljudperfektion som borde få alla från Talking Heads till Hot Chip att dansa av avund.

Betyg: i april.

8. Flying Lotus
Until the Quiet Comes

Warp/Border

Det är svårt att veta vad som får FlyLo att sväva över alla andra experimentella beatsproducenters huvud i år. Egentligen låter ju allt lika romantiskt som klassiskt knastriga J Dilla-beats eller trixigt haltande som Autechres soniska flimmer. Rösterna från Erykah Badu, Thom Yorke och Niki Randa hjälper FlyLo att inte helt förlora greppet om tid och rum på detta omskakande album.

Betyg: i oktober.

9. Ty Segall

Twins

Drag City/Border

Produktiv som få behåller ändå Ty Segall nykomlingens energi och hunger. Hans poplåtar är lika sentimentalt romantiska och vänligt omedelbara som hans sound är DIY och feedback-vasst. Frågan är bara om ditt hjärta eller dina trumhinnor brister först.

Betyg: i oktober.

10. Actress

R.I.P.

Honest Jon's/Border

Actress gör inte elektronisk dansmusik. Istället skapar han ett suddigt spöke av all tidigare skapad dansmusik. Årets bästa återvinnare gör musik som inte vill nå klimax men som skapar minnen likt att bläddra i ett fotoalbum där bilderna som du minns dem är photoshopade till oigenkännlighet. Det är med en färdighet lika mörk som konstnärligt fulländad R.I.P. äter upp oss inifrån.

Betyg: i maj.

11. Cat Power

Sun

Matador/Playground

Istället för den sydstatssoul och americana hon ägnat några år är Cat Power åter i sin konfrontativa indierock. Och experimenten med loopar och programmerade trummor i kombination med stenhård nonchalans och inre smärta gör Sun till hennes starkaste skiva under hela 2000-talet.

Betyg: i september.

12. R. Kelly

Write Me Back

RCA/Sony

Mastodontsångaren R. Kelly återvände under året med ytterligare ett brev i skivform. Bland discotunes, slowjams och influenser från både Barry White, David Ruffin och Michael Jackson lockade R. Kelly ännu en gång ner oss långt in between the sheets. Ingen gör snusklåtar om livets mest triviala ting så övertygande tonsäkert och med en sådan total avsaknad av självtvivel som han.

Betyg: i juni.

13. Jack White

Blunderbuss

XL/Playground

Jack Whites solodebut vilar på ett fundament av traditionell nordamerikansk musik. Men även om hans country, folk och blues skorrar uråldrigt och sprucket tvekar han aldrig inför ett mäktigt Led Zeppelin-riff eller barnförbjuden Stax-groove. Ordet ”genialitet” är adekvat i sammanhanget.

Betyg: i april.

14. ScHoolboy Q

Habits & Contradictions

Top Dawg

ScHoolboy Q är en av de tekniskt mest intressanta rapparna i år, ändå är hela han insvept i en känsla av något sorgligt. Hans jakt på framgång och lycka består av många omvägar och irrfärder. Habits & Contradictions innehåller den förvirrande, ömsom drogskrytiga, ömsom ynkligt klagande resan. Med gäster som A$AP Rocky och en sampling av årets sångröst Lana Del Rey befann han sig, åtminstone tillfälligtvis, i skärpunkten för musikåret 2012.

Skivan har inte recenserats i Nöjesguiden.

15. Trust

TRST

Arts&Crafts/Border

Debuten är lika skev som den är vacker. I år fick Trust inte alls den uppmärksamhet som de förtjänade. Men deras urläckra synt kandiderar för nästa års elektroniska pophopp.

Skivan har inte recenserats i Nöjesguiden.

16. Twin Shadow
Confess

4AD/Playground

På en motorvägsresa genom USA följer vi Twin Shadow på hans andra album. Det blir en del syntar på vägen, och mycket kärlek. Vi vill aldrig att det ska ta slut.

Betyg: i juli.

17. The Weeknd

Trilogy

XO/Universal

Redan förra året hyllade vi de hemmasnickrade dagboksmixtapes som nu sammanfattats i en mäktig r’n’b-trilogi. Allt har putsats upp och till skillnad från R. Kellys massiva Trapped in the Closet-serie finns en starkt sammanhängande ton. Det som är mest befriande med Triology är att den inte är i närheten av ett Best of-koncept, då det känns som att vi än bara fått en skymt av The Weeknds potential.

Betyg: Trilogins delar har fått betygen i Nöjesguiden.

18. Jessie Ware

Devotion

Island/Universal

Hon beskrivs som en hybrid mellan Adele och Sade. Men med ena benet i Londons exklusiva klubbvärld och det andra i resten av världen är Jessie Ware något helt eget.

Betyg: i september.

19. Alt-J

An Awesome Wave

Infectious/Border

Vilken sorts indieband döper sig efter ett kortkommando från Mac egentligen? Den sort som är vrickad, pretentiös och alldeles, alldeles underbar.

Betyg: i maj.

20. How To Dress Well

Total Loss

Weird World/Playground

De senaste åren har nittiotalets r’n’b värderats till en musikhistorisk skatt som ingen längre gör någon genant av att grävas i. How to Dress Well har tagit den drömska popens produktionsmässiga framgångar och fört dem samman med den mest längtande r’n’b-falsetten som att det inte fanns något annat sätt att göra musik på. Total Loss innehåller stråkar, saknad, distortion, sömnlösa nätter, fingerknäpp, ekande ödmjukhet och framförallt kärlek.

Skivan har inte recenserats i Nöjesguiden.

21. Dexys

One Day I'm Going

to Soar

BMG/Border

Mot alla odds är Kevin Rowland tillbaka, och åter lägger han hela sitt liv i våra händer. Resonerande, underfundig och mångordig krånglar han med låtcykler och citerar både sin egen pop och soulens mästare. Ingen skiva i år rymmer mer smärta, salighet och passion.

Betyg: i juni.

22. Big K.R.I.T.

4Eva N A Day

Green Streets/import

Denna produktiva rappare släppte under året både det här 17 spår långa mixtapet och det snudd på lika långa debutalbumet Live from the Underground. Den sistnämnda överskuggades dock av det fantastiska mixtapet: inte sedan Beanie Sigels Feel it in the Air har saxofon gjort så mycket gott för hiphop. Att Big K.R.I.T. alltid tillägnar minst en låt till sin grandma och samplar hennes visdomsord är en fin bonus.

Betyg: i mars.

23. Dirty Projectors

Swing Lo Magellan

Domino/Playground

Spretigheten som David Longstreths alla kreativa infall innebär är bara av godo. Den artpop som uppstår i blandningen av folkpop, Queen-bombasm, afropop och halsbrytande rytmexperiment är halsbrytande. Men den är samtidigt påfallande medryckande, så som den bästa konsten alltid är.

Betyg: i juli.

24. Taylor Swift

Red

Universal

Det är dags för USA:s sweetheart att bli hela världens när hon rör sig allt längre bort ifrån country för att istället låta sin lätta pop leka med kärleksballader, dubstep och Max Martin. Hon har redan lyckats övertyga oss med sin uppenbara gullighet.

Betyg: i oktober.

25. Tracey Thorn

Tinsel and Lights

Strange Feeling/Border

När Tracy Thorn fortsätter att göra så här mjuka och vemodiga skivor på egen hand saknar vi knappt Everything but the Girl alls. Tinsel and Lights handlar om ensamhet och längtan men förmedlar styrka, och det gör den till en julskiva som varar längre än till påska.

Betyg: i november.

26. Miguel – Kaleidoscope Dream

27. Cody ChesnuTT – Landing

on a Hundred

28. Tame Impala – Lonerism

29. Andy Stott – Luxury Problems

30. Na'Tee – The Coronation 31. Cooly G – Playin’ Me

32. Isabelle Faust & Claudio Abbado – Berg Beethoven: Violin Concertos

33. John Cale – Shifty Adventures in Nookie Wood

34. Oddisee – Odd Renditions EP 35. Bat for Lashes – The Haunted Man

36. Angel Haze – Classic

37. Daphni – Jiaolong

38. Benjamin Gibbard – Former Lives

39. Clams Casino – Instrumental Mixtape 2

40. K Michelle – 0 Fucks Given

41. Sean Price – Mic Tyson

42. Go-Kart Mozart – Are on the Hot Dog Streets

43. John Talabot – fIN

44. Saukrates – Season One 45. Wild Nothing – Nocturne

46. Grizzly Bear – Shields

47. Bear in Heaven – I Love You, It's Cool

48. Azealia Banks – 1991

49. Gypsy & The Cat – The Late Blue

50. Neil Young & Crazy Horse – Psychedelic Pill

Annat vi gillat 2012: Tim Hecker & Daniel Lopatin, Theme Park, TNGHT, Friends, Saint Etienne, Bettye Lavette, Lightships, Nick Cave and Warren Ellis, Vessel, Paul Buchanan, Nina Kraviz, Redd Kross, Van She, A C Newman, Pangaea, Dawn Richards, Bob Dylan, Gossip, Macklemore & Ryan Lewis, Hot Chip, Chad Valley, Four Tet, Rita Ora, DJ Khaled, Hooray For Earth, Mark Lanegan Band, Rihanna, Ariel Pink's Haunted Graffiti, Usher, Rick Ross, Bass Clef, Boy Friend, Ne-Yo, Angel Haze, Addison Groove, Bumpy Knuckles & Statik Selektah, The Separate, Tamaryn, Tindersticks, Michael Kiwanuka, Supreme Cuts, Beach House, Breton, Ry Cooder och Beth Orton.

Listorna är framröstade av Nöjesguidens skivredaktion, som består av Holly Astera, Maja Bredberg, Patrik Forshage, Love Lagerberg och Nicholas Ringskog Ferrada-Noli. Recensenternas individuella spellistor med årets bästa musik följer nedan.