Professor Layton and the Spectre's Call

Johan Hallstan 08:50 8 Nov 2011

Inom loppet av fem år har Professor Layton-spelen gått från charmerande pysselbagatell till en respektingivande institution för gåtor, klurigheter och allsköns huvudbry.
Mycket av tjusningen finns i den något oväntade kombinationen av den gamla skolans pysselböcker och ren japansk brittpastisch. Succén var given. Under de första åren var spelarna till synes omättliga när det kom till att lösa tankenötter i den gentlemannamässiga Professor Laytons sällskap. Men med en i sammanhanget hisklig produktionstakt på ett helt spel om året var formsvackan förstås oundviklig.
 
För Professor Laytonkom den i form av fjolårets dubbelmacka, bestående av det dugliga men lätt oinspirerade The Unwound Future och den dödsföraktande tramsiga animefarsen The Eternal Diva.
Sedan dess har spelmakaren Level-5 om inte skurit ner på tempot, så i alla fall blivit föremål för viss självrannsakan – bland annat genom att den här gången göra spelmomenten mer relevanta för storyn och se till att dra åt tömmar innan en spårar ut. Allt detta sker inom ramarna av en redig prequel.
 
The Spectre’s Call utspelas förvisso i sviterna av en vålnads vårdslösa frammarsch i en liten engelsk stad.  Men handlingen får snarare formen av den behjärtansvärda redovisningen av hur professor Layton träffar sin lärling Luke (på internet har den stora åldersskillnaden dem emellan har blivit ett tacksamt föremål för skojfriska tolkningar av ett förhållande av antikt grekiskt snitt.)

På ett rent storymässigt plan har de tidigare Professor Layton-spelen knappast kunnat beskyllas för att vara återhållsamma. Utan att göra för stora uppoffringar i seriens småquirky atmosfär är tonen mer sober, och The Spectre’s Call utvecklar aldrig några allvarliga flumtendenser. Snarare är det, med sina kluriga tankenötter, lager av Hayao Miyazaki-estetikt och harmoniska dragspelsmedleys, lika lätt att förälska sig i som det allra första spelet, The Curious Village.

Fram kommer det mest välgjorda och koherenta bidraget hittills. 

Utvecklare: 
Stad: 

Tidskriftspriset 2012

Nöjesguiden är Årets Tidskrift Digitala Medier 2012.

Läs mer

Fler spelrecensioner

80 Days

 

80-days.jpg

80 Days är en slags interaktiv novell, där du samtalar dig över kontinenter – med målet att varva jorden på under 80 dagar. Huvudkaraktären i Jules Vernes originalsaga, Phileas Fogg, är en sidokaraktär och spelaren styr istället Foggs franske assistent, Jean Passepartout.

 

Gods Will Be Watching

gods-will-be-watching.jpg

Det finns ingen binär, svart/vit, god/ond värld. Verkligheten är mer komplex än så. Det är ett av Gods Will Be Watchings huvudteman. Ett retrodoftande peka och klicka-äventyr (minns ni Monkey Island? Day of the Tentacle?) som utspelar sig i en rad olika fasta scener. Varje scen går ut på att spelaren ska lösa ett problem genom dialog och handling.

 

 

Nyhetsbrev

Vill du få Nöjesguidens nyhetsbrev och inbjudningar till våra fester? Anmäl dig här!