Arab Strap är tillbaka efter två-tre år av tystnad. Under tiden har de pysslat med sina soloprojekt, Malcolm Middleton under eget namn och Aidan Moffet under namnet Lucky Pierre. Där Middleton var sorgsen, lite lagom ful i munnen och smått fantastisk så var Lucky Pierre rätt trist, mestadels instrumentalt, blaj. Men nu är alltså dessa misärens giganter tillbaka.
Det är inte så bra. Jag vill att det ska vara det, men det är det inte. Lite för dussinrockigt, lite för banalt, lite för bröligt. Jag saknar det vackra i deras gamla skivor. Här är inte mycket särskilt vackert. Och det kan ju diskuteras hur fasansfullt vackert ett ölstinkande ältande över misslyckad kärlek egentligen är, eller som The Red Thread, en hel platta som i stort sett bestod av svärtade, smutsiga rader om att knulla, men jag tyckte i alla fall om det. Ibland glimtar det till med nån fin, pratig och halvsnuskig slinga eller bara ett ynkligt dragspel, men så är det nån framme med en skitjobbig distad gitarr eller hårdrockstrummekomp och förstör allt.
Den får en trea. Och det beror mest på att jag inte riktigt kan värja mig mot den skotska accenten. Den är som alltid helt bedårande. Och okej, även för Speed-dating, som faktiskt är en powerpop-pärla.Skivbolag:
Artist:
