En blekfet äldre man som ser ut att ha ett brinnande intresse för vuxenserier stegar in på Street. Han är väldigt glad att vara här. Väldigt glad är han över jazzbandet som spelar i ena hörnet. Medan han går mot sitt bord nickar han takten lite lätt, vilket är tillräckligt för att sätta de överdimensionerade anletsdragen som omger de små ärterna till ögon i gungning. Han säger ingenting, men hans uppenbarelse brölar "Hallå! Jag har aldrig gjort rent min badrumsspegel i hela mitt liv!". När jag hörde talas om Street tänkte jag att jaha, det är här Emelie Thorén och hennes anarkistiska Hornstullskompisar kommer att hänga. Soliga sommardagar, på uteserveringen. Men i matsalen är klientelet ett annat. Där tycks pågå en ständig manifestation mot USA under devisen - ingen kan göra allt, men alla kan klä sig fult. Tro mig, jag tycker inte att det är roligt att skriva det här. Jag hade velat ägna större utrymme åt att istället skriva om Streets fantastiska ostar. Men jag har inget val. Om det starkaste intrycket från ett restaurangbesök är det extrema klientelet, då är jag förstås illa tvungen att berätta om detta. Det handlar inte om någon vanlig trashig söderstil, nej det här är något i hästväg. Street som lokal är tyvärr inte helt fabulös heller. Återigen är allt toppen på utsidan, med en soft uteservering och en enorm mosaik. Men interiören känns som något som fötts under en demokratisk brainstorming på Lava, där ordet "nej" varit tabu. Halva lokalen i rött, halva i militärgrönt. Några gamla soffor. En modernt designad bar. Och klädhängare som påminner om dagens polisbatonger, hängandes från taket. Bara att plocka ned och nita kapitalistsvinen med när revolutionen kommer. Jag hade älskat Street om det inte vore för att interiören var så ful och klientelet så in i norden tråkigt. Maten är bra och priserna i sammanhanget helt okej. Ambitionerna med lokalt producerade råvaror levererade genom nätverket "Bondens marknad" är verkligen imponerande. Herregud, vem kan motstå en bit flatrökt ål (från Sörgården) med en gurksoppa, rödbetschips och vårlök (95 kr)? Eller när vi ändå nämner rödbetor, varför inte ett helt lass av dem, med lite schalottenlök och vitlökskrutonger (90 kr). Vi smakar en fantastiskt mjäll gös (från Saltsjön) med bulgurvete, musselfond, musslor, gräslök, majrova och gulbeta (205 kr). Det hängmörade biffen (225 kr) är också fin, men det har snålats för mycket med den utlovade blåmögelosten. Det som vi fastnar för allra mest på Street är dock ostarna. En underbar människa i Flen tycks ha vigt sitt liv till att framställa en liten armé av svenska ekologiska ostar som inte står sig slätt i kamp mot en fransk roquefort eller en italiensk taleggio.Stad:
Lokal:
