Söder är fortfarande Söder. En del säger att det har förändrats, att bilden av Söder som tillhåll för bohemer, skalliga hiphoppare och Regina Lund bygger på fördomar och gamla klyschor. Och möjligen är stereotypen av söderbon en aning förenklad och onyanserad, men jämför Södermalm med vilken annan stadsdel som helst och du kommer att inse, vare sig du älskar eller hatar det, att Söder är något alldeles speciellt. Somliga har låtsats som ingenting och försökt öppna krogar som försöker vara små Stureplansambassader mitt i Bajenland, men det har aldrig lyckats särskilt bra, utan mest blivit en smula krystat och konstigt.
Därför blir man fullkomligt överlycklig när man kliver in på Metró. Lokalen som tidigare härbärgerade crazykonceptkrogen Fratellis och innan dess World Hockey Bar har blivit något som tål att beskrivas som närmast revolutionerande för stadsdelen.
Jocke Heineman, som tidigare hade Snaps/Rangus Tangus, har klivit in i och fullkomligt förvandlat stället.
Inredningen är uttalat inspirerad av Moulin Rouge, och det hade förstås kunnat bli hur pinsamt som helst, men i stället för att försjunka i muggig nostalgi och dammigt bohemhoreri har man lyckats förena modern stilig design med teatralisk romantik i en underbar söderanpassad elegans - enorma draperier i röd sammet står fond till en kontemporär loungeatmosfär.
Det känns nytt och intressant och osannolikt. Lite som Jocke Heineman själv, som är den enda killen i världen som i långt hår, skäggstubb och med snus under läppen lyckas se stilfull och cool ut i sin serveringsutstyrsel.
Till köket har man värvat Kim Bjälvenäs från svenska provinsen Aquavit i New York. Menyn är, som på många andra stockholmskrogar idag, en smula brasserieinspirerad (musslor, biff med pommes frites, lammracks etc). Men det är en trevlig trend som gärna får stanna ett tag till.
Priserna ligger på 85-125 kronor för en förrätt. Den dyraste kallas Metrótallrik och består av ett antal smårätter på samma tallrik: gravad lax, inlagd sill, confit på anklår, oxfilétartar, avocadomos och färskpotatis. Ett utmärkt sätt att inleda middagen. Bland varmrätterna hittar vi några italienska inslag: ett par billiga pastarätter (95-125 kr) och en parmesan- och tryffelrisotto (135 kr), samt en förträfflig kycklingfilé som kommer i sitt esse med hjälp av taleggio- och salviafyllning (175 kr).
Och så har vi ett par glada fiskar, Metros egna variant på Caesarsallad samt brasseriematen: lammracks, smaksatt med kaffe och honung (185 kr), hängmörad biffstek med pommes (195 kr), samt en tournedos som kommer med bladspenat, rostad mandelpotatis och ankleversås (202 kr).
Även på dessertfronten ser det bra ut. Ett tips är den vita chokladcheesecaken med varm jordgubb- och basilikakompott som är värd så mycket mer än sina 65 kronor.
Om atmosfär och service får oss att börja klättra i draperierna av lycka så får maten oss åtminstone att le nöjt. Det är gott, men opretentiöst gott - man är inte rädd för att bli lynchad av köksstaben om man tar en cigarett innan maten. Öppet: mån-lör 17.00-01.00.
Stad:
Lokal:
