Le Cardinal, krogen i tre etage som nog alla Helsingborgare i myndig ålder har någon slags relation till. Oavsett om det är första kvällen man kom in på den anrika nattklubben eller om det var här man träffade sin partner eller åt av den fantastiska maten i restaurangen så ligger “Cardan” väldigt många varmt om hjärtat.
Just restaurangen har vi valt att testa och se om det nostalgiska “krysskortet” fortfarande håller måttet. För det är i ärlighetens namn det som gjort Cardinal så framgångsrika under så pass lång tid, krysskortet är utformat på så sätt att man får helt enkelt välja via kryss hur man vill forma sin varmrätt. Man betalar bara för det som kommer ut på tallriken och således får alla bara sina egna personliga favoriter när varmrätten serveras. Det finns självklart en vanlig À la carte att väljer ifrån också med både fisk och vegetariska alternativ men under alla mina besök på Cardinal så har jag alltid valt krysskortet.
När vi kommer in på Cardinal så möts vi av en trevlig servitör vid namn Robin som visar oss till bordet, det är redan full fart i restaurangen och nästan alla borden ser ut att vara upptagna. Här möts alla typer av människor och miljön är klassisk men ändå modern. Tittar man sig runt så ser man allt ifrån första dejten till släktkalas.
Vi beställer in lite bubbel för att börja kvällen medan vi tittar på menyn och bestämmer oss snabbt för några utav Cardinals klassiska förrätter så som carpaccio på oxfilé, löjromstoast och gratinerade sniglar. Sniglar får kanske vissa att rynka på näsan men Cardinal har länge haft en förkärlek till det franska köket och detta är en liten flört med det. Till förrätterna väljer vi att dricka öl och det dröjer inte lång tid innan maten börjar rulla in på bordet. Cardinal är inte fine dining och försöker inte heller vara det, vilket jag personligen tycker är väldigt befriande. Ibland behöver det goda inte vara speciellt svårt - våra förrätter serveras på klassiskt vis och smakerna sitter där. Allt smakar precis som man hade förväntat sig och Cardinal kanske inte bjuder på så många överraskningar men fördelen med det är att dom aldrig bjuder på några djupa dalar heller.
Vi har sedan tidigare lämnat in våra krysskort och dagen till ära valde jag att kryssa i lövbiff med kryddsmör, rödvinssås, potatisgratäng, tomatsallad och lökbrynta kantareller. Som ni förstår så kan det ibland bli svårt att hejda sig när man får ett krysskort att gå loss på och framförallt när allt låter onödigt gott. Serveringen sker så att kött och sås kommer ut på en tallrik och sen serveras tillbehören i skålar, det snålas inte med något utan alla portioner är väl tilltagna. Det är sällan något går fel när man själv har fått välja hur man vill ha sin varmrätt och skulle så vara fallet har man trots allt bara sig själv att skylla. För köket levererar, maten är vällagad och smakar väldigt bra. Vi dricker ett rödvin vid namn Don’t tell Gary, vilket är en personlig favorit för en bra peng, så är ni sugna på lite rött när ni ska äta på Cardinal så kan jag varmt rekommendera det.
Maten äts upp nästan lika fort som den kom in och vi överväger om det ens finns möjlighet att få i sig en dessert. Jag tar en för laget och väljer att beställa in en Le Plopp, Cardinals tolkning av det klassiska godiset Plopp. För endast 35 kronor så får man in denna lilla chokladdessert och det är den perfekta avslutningen av vårt besök.
Det är svårt att bli besviken på Cardinal - maten håller alltid hög klass och vår servitör för kvällen, Robin, är otroligt tillmötesgående utan att bli för på.
En liten bonus om man väljer att äta på Cardinal en fredag eller lördag under den senare sittningen är att det ingår entré till nattklubben. För mig är Cardinal fortfarande en av Helsingborgs bästa och mest klassiska restauranger och jag vandrar hemåt lite tyngre men med ett leende på läpparna.
Texten har även publicerats i Nöjesguiden nr 01, 2019.
