Kannibalen

14:18 4 May 2004
Det som är bra med krogen Kannibalen är att den heter Kannibalen. Plus i kanten för det. Kannibaler lär ju vara glada i mat, fördomsfria och lätt exotiska. Vad som inte är bra med Kannibalen är maten, servicen och lokalen. Kort sagt, känner du för att gå på en krog som heter Kannibalen och är beredd att se lite mellan fingrarna vad gäller mat, service och miljö - då är Kannibalen krogen för dig! Kannibalens lokal går i 90-talstappning och baren är delvis av betong. Det hade kunnat se helt okej, om än otidsenligt, ut om det inte varit för detaljer, som toalettskyltarna, som är av det slag som brukar förekomma i landstingsägda lokaler. Vår erfarenhet av servicen är konstig. Den är inte störig, nonchalant och ouppmärksam, utan bara dålig och förvirrad. När vi frågar vad en "moules malay" är så får vi svaret att det är musslor, och så mycket hade vi kunnat lura ut själva, men vad är det som gör moluskerna till "malay"? Det vet inte vår servitör, men han klämmer i med en gissning på att de "kanske är marinerade eller nåt." Matens kvalitet varierar mellan helt okej och dålig. Råbiffen (79 kronor) är exempelvis helt okej, emedan den halstrade hälleflundran (240 kronor), som kommer med bläckfiskpasta, blodapelsinfiléer och hummersås smaksatt med vanilj, är så torr att vi inte förmår äta upp den. Tryffelrisotton (155 kronor) är god - av den enkla anledning att den smakar tryffel - men överkokt och följs åt av hårt grillade kronärtskockor och oliver.
Stad: 
Lokal: 

Fler recensioner

Kvarnen/H2O

Att Kvarnen är en institution i Stockholms nattliv har inte gått många förbi. Att Kvarnen stoltserar med en diger meny husmanskost är inte lika välkänt. Ej heller att den stora ölhallen är fylld med matgäster redan från klockan sex mitt i veckan. I den nya baren H2O serveras bara smårätter och det är dit den yngre delen av klientelet förflyttat sig. I matsalen bokar man bord tidigt på kvällarna

Gässlingen

Det finns en välkänd, liten minoritet i Stockholms nattliv som går ut enbart för att höra musiken de älskar. De bryr sig inte om de andra gästerna, de dricker knappt någon alkohol, de knarkar inte, de följer inte med någon hem, de har fula kläder. Allra helst hade de varit alldeles ensamma med DJen och hans skivsamling. Så att de hade fått sitta under ett baselement och lukta på vinylen. På samma

Undici

Utan att vara taskiga: Det trodde vi aldrig. Efter att ha sett den ena sportstjärnan efter den andra hoppa strömhopp från det taskiga omdömets trampolin, var Tomas Brolin utdömd på förhand. Blanda norrländsk och italiensk mat? Lapskojs med tagliatelle, kanske? Hembränt ur dunk? Eller varför inte några gamla fotbollsskor och matchtröjor på väggen? Men där bedrog man sig. Förutom namnet Undici, som

Italiano

Ena sekunden står man på en händelselös Nybrogata på Östermalm. Sekunden senare befinner man sig plötsligt mitt inne i Soprano-land med en alldeles utmärkt - och förstås bankad - bit carpaccio på gaffeln. Italiano uppfyller alla krav man kan ha på den typiska lokala italienaren: Inredningen är lite småhemsk med skrovliga vita väggar, tveksam konst från något italienskt hötorg och rosarutiga dukar