Det är orättvist, onödigt och felaktigt att jämföra Byns Bistro med sin företrädare, La Village. Men. I alla fall.
Byns Bistro är en enklare variant av den tidigare krogen La Village. Där La Village la ribban vid lyxkrogarna i stan med anklever, filéer i toppklass och en rejäl vinkällare har Byns Bistro, som namnet anger, skalat ner ambitionerna och siktat in sig på att servera enklare rätter till lägre priser i en mer ledig och avspänd atmosfär.
Kvar är den Dogville-liknande teaterfasads-upplägget med små avskilda rum, bar, olika matsalar och matrum, men med håligheter och öppna utrymmen i väggarna som ger alla matgäster delaktighet i den totala restaurangmiljön. Det är mysigt avskilt, utan att bli ensamt och isolerat. Gamla gäster till La Village känner igen sig i miljön. Men maten blir en besvikelse om man har för starka gastronomiska minnen från den förra finkrogen. Nu handlar det mer om husmanskost och öl än tryffel och franska dessertviner. Men när den nya menyn skrevs så hade man inte glömt de fina råvarorna -- mycket på menyn är baserat på gödkalv, marulk- och hälleflundrafilé, om än i något enkla variationer.
Rätternas färger slår upp som en liten försynt explosion i ansiktet när de landar på bordet. Också dofterna är starka och vilda. Smakerna är inte heller subtila - mycket och maffigt blir intrycket. Men framförallt gott. Både på kött och fisksidan. Särskilt en Wallenbergare sticker ut och får oss att vilja återkomma dagen efter.
Man blir inte överraskad på något sätt av ett besök på Byns Bistro. Menyn är nästan tråkig vid en första anblick, särskilt på dessertsidan, men som en kvarterskrog med bra råvaror och högt i tak med möjlighet att ta en öl utan att känna sig som en belastning är den klart godkänd. Och det var väl också tanken.