Entombed

Det är upp till bevis för Entombed i och med den här plattan, den första efter Nicke Anderssons, i mina ögon felaktiga, beslut att välja Hellacopters före Entombed. Att Nickes ord vägde tyngst i bandet var ingen hemlighet. Jag har ingen aning om huruvida övriga medlemmar ville något annat och det har man i så fall aldrig märkt eftersom kollektivet Entombed alltid varit en fullkomligt skoningslös l

Att Entombed aldrig står still är en säker sanning vid det här laget. Få band har genom åren utvecklat sitt sound så konsekvent utan att bli ointressanta som de. Här fortsätter de vad de påbörjade på [I]Same Difference[/I]; att ersätta/kombinera sin traditionella metall med mer alternativa inslag. Problemet är bara att de gör det för svårt för sig. De går inte rätt på mål utan viker av på det ena