Så var det dags igen. I marsnumret av Numéro syns 16-åriga Ondria Hardin i ett modeuppslag. Problemet? Modejobbet heter ”African Queen” och Hardin är… svartmålad.
Först och främst, och det här är väldigt viktigt att komma ihåg. 2013 behöver ”afrikansk” inte nödvändigtvis betyda ”svart”, på samma sätt som ”svensk” inte behöver betyda ”vit”. Så att jobbet heter ”African Queen” och frontas av en vit modell har jag inget problem med.
Men att hon är svartmålad? Det betyder att de har velat ha en mörk modell, men satsat på smink istället för att anställa en. ”Men det finns kanske inte så många svarta modeller?” Det är visserligen sant (kanske en effekt av hur få arbetstillfällen det verkar finnas?), men agenturen som representerar Hardin har flera svarta modeller i sitt stall, så den här gången är det svårt att skylla på det.
Varför är det här ens ett problem då? (Eller ”varför gnälla!?!!!!”, som jag är säker på att någon här i kommentarsfältet kommer att invända med.) Well, först:
Men även för att modevärlden är extremt homogen. På New Yorks modevecka i år var 82 procent av alla modeller vita, vilket sticker i ögonen eftersom det är en radikal missvisning av hur samhället ser ut. Modevärlden är också den bransch som ”ljusar upp” svarta kändisar för att de ska platsa på omslag, vilket ger rätt ofräscha kopplingar till postkolonialismens idéer om vad som anses vara vackert (vitt) och vad som anses vara fult (typ allt annat). Modevärlden visar gång på gång att den inte är redo att gå ifrån detta tankesätt och modeller som svartmålas för att "kvala in" under en ”African Queen”-gimmick är bara ännu ett exempel på det.
Förresten:
Det här är inte första gången Numéro har svartmålat en vit modell. Och de har tidigare fått sällskap av franska Vogue.
