Vad är egentlig offentlig konst, och hur fungerar det? Vi har pratat med personer aktiva i den offentliga konsten. Först ut Magdalena Malm, direktör på Statens Konstråd.
Vad är konst för dig?
– Att tänka på nya sätt, att få syn på sina egna fördomar. Att låna någon annans blick, att utmanas. Konst är dialog, möte, konfrontation. Konst i vidare bemärkelse är förmåga att gestalta något, inte att bara beskriva med fakta och information, utan att med ljud, bild, material, publikens rörelse och så vidare skapa en upplevelse som är komplex och kan rymma olika nyanser och motsägelser – vara ambivalent. Som livet. Konst är när något i eller utanför oss förändras.
Vad anser du vara det offentliga rummet?
– Är de platser som är gemensamma och där vi rör oss tillsammans, fysiskt, socialt eller digitalt. En debatt är på sätt och vis också ett offentligt rum – en gemensam arena.
– De offentliga rummen är helt centrala i en demokrati, det ser vi på Tahir torget och Gezi Park. I Sverige tar vi gemensamma rum för givna och tror att någon annan ska ta ansvar för dem och äger dem. Men det är våra gemensamma rum och för att de verkligen ska användas med sin fulla potential behöver både det allmänna och individer känna ägandeskap och ansvar för dem. Vi har anledning att vara stolta över våra gemensamma rum och också slå vakt om att de förblir gemensamma.
Hur arbetar Statens Konstråd med offentlig konst?
– Man talar ofta om offentlig konst som en genre och föreställer sig skulpturer på torget. På konstrådet talar vi om samtidskonst i offentliga rum. Det kan vara vilka uttryck som helst i alla de rum som är gemensamma. En film på en fasad, en performance in en park, en hel fasad på ett hus eller i visa fall hur man kan utveckla en hel stadsdel. Vi håller just nu på att ändra våra arbetssätt och kommer framöver att arbeta både med permanenta och tillfälliga uttryck i olika former av gemensamma rum över hela Sverige.
Varför är offentlig konst viktig?
– För att den kan aktiverar de gemensamma rummen. För att den bidrar till diskussion, eftertanke och fördjupning. För att den erbjuder något som vi inte visste att vi ville vara med om. För att den utgör en motvikt mot tunnelbanestationer tapetserade med reklam.
Vilken typ av konst passar bäst i de offentliga rummen?
– Riktigt bra offentlig konst utgår från situationen och använder de uttryck som behövs just där. Traditionellt har man velat att offentlig konst ska vara beständig och då använt mer beständiga material. Men konsten är inte i första hand objekt, den är de upplevelser som lever kvar i oss. En händelse kan leva kvar i någons minne, bli till en historia som återberättas i ett område, och vara minst lika beständig som en bronsskulptur. Jag skulle vilja se en mycket större mångfald av uttryck i offentlig konst.
Hur mycket spenderas varje år på offentlig konst?
– Statens konstråd har en total budget på cirka 40 miljoner. Men i Sverige finns ett stort antal aktörer på regional nivå, och hur stor den totala budgeten är kan jag inte svara på.
Vilka konstnärer är det som får chansen att synas i de offentliga rummen?
– Vi försöker att växla mellan mer etablerade och yngre konstnärer. En av de mest centrala frågorna för offentliga rum idag är mångfald i vid bemärkelse, bakgrund, ålder, klass osv. Då behöver konsten också spegla den mångfalden.
Att göra konst i offentliga rum är ofta betydligt svårare än att arbeta i ett galleri eftersom allt som finns omkring påverkar konstverket. Det är helt enkelt en mycket mer komplex situation. Därför behöver konstnärer som arbetar i offentliga rum har en viss erfarenhet, eller samarbeta med någon som har det.
Läs mer om Nöjesguidens projekt Transform Today, om offentlig konst, här.
