TV, musik och sång. Inget är för svårt för Tilde med den enorma utstrålningen...TV, musik och sång. Inget är för svårt för Tilde med den enorma utstrålningen från sin mor och arbetsnarkomanin från far sin. Det bästa av två världar helt enkelt! Men för våra skjutjärnsreportrar påstår Tilde att hon bara är sig själv.
Vad brinner du för?
— (tystnad) …egentligen ska det inte behöva ta så här lång tid att svara. Jag brinner för det jag gör, det jag jobbar med.
Känner du dig orättvist behandlad för att du är kändisbarn?
— Hur menar du då?
Att du har speciella krav på dig som Dramatenunge.
— Grejen är ju att det har alla. Men jag får ju inte glömma att jag inte gör det som mina föräldrar har gjort, så man kan inte jämföra det där. Men för fem år sedan kände jag kanske en viss press.
Ja, du är ju inte på Dramaten…
— Jaha, så är man på Dramaten har man lyckats?
Vad är det roligaste du håller på med? Du har många strängar på din lyra!
— Har jag? Jag tycker bara jag gör tv.
Nejdå. Bilder! Och olika saker. Olika sorters tv-program. Ju!
— Ja, det har jag gjort. Det roligaste är väl det jag gör nu och Rocky och Drago. Lustgården var roligt men där var jag tvungen att hålla mig inom vissa bestämda ramar. Det är ju absolut skönast att bara få vara sig själv.
Du vågar visa känslor i tv. Det är ganska unikt.
— Det är så konstigt att man ska tycka att det är unikt.
Jag hade aldrig gjort det, kan jag säga.
— Nej, till slut insåg jag också att jag kunde säga nej. Det trodde jag inte i början. Men jag har inga problem med det nu. Jag är av den inställningen att jag är som jag är. Om man inte gillar det, då bryr jag mig inte.
Du är som du är, ja. Hur är du då?
— Precis som jag är på tv. Jag blir arg och då blir jag jävligt arg. Jag blir ledsen och då blir jag jävligt ledsen. Det finns inget mittemellan. Jag står för vad jag tycker, jag säger vad jag tycker. Det är ovanligt i Sverige, om man är tjej. Det är nog därför folk reagerar.
Kostar inte det på?
— Nej. Jag tycker inte det, det har bara varit till min fördel. Faktiskt. Jag är ändå mig själv, liksom. Jag tror att det är bra att säga vad man tycker direkt, istället för att dra på det. Är det något så säg det direkt då!
Vad gör dig arg i ditt vardagliga liv?
— Folk som inte ger lika mycket som jag på arbetsplatser. Som sitter av tid, kommer försent, inte tycker att saker och ting är kul. Det gör mig så jävla förbannad! Folk i min omgivning kan nog tycka att jag är bitchig. Men allt jag vill är ju att satsa 100%.
Du är hämndrådgivare också i Mitt i nyllet. Brukar du hämnas?
— Nej det här är inga privata hämningar. Jag gömmer mig bakom en person som har kontaktat oss och vill hämnas på någon. Vi gör både korta och långa hämnder. De korta är roligaste. Som när man ringer på hos någon och häller en hink med vatten över honom eller henne. Den minen, säger jag bara, obetalbart!
Är det jättemånga som frågar dig om sex på krogen?
— Nej, inte på krogen. Eller det var väl lite när vi gjorde programmet, men det var ganska ironiskt; ”Åh vad bra, då kan vi fråga dig om det här och det här”. Eh, nej! Det kan du inte. Jag är skitdålig på att prata sex privat.
Hur raggar man upp Tilde Fröling?
— Det gör man inte. Jag är kontrollfreak. Jag skulle aldrig tillåta mig att bli uppraggad. Ragga förresten, är ett fult ord.
Ja, det låter som om man har jeansväst och flottigt hår.
— Om man ändå hade det att gömma sig bakom. Eh, vad gör man när man raggar, liksom? Det är ju många som inte är sig själva när de raggar. Jag försöker väl att vara det, kanske lite överdrivet mig själv, så att jag blir lite väl glad och trevlig. Jag vet inte. Det är så länge sedan jag raggade. Helst av allt vill jag vill påstå att jag aldrig någonsin gjort det.
Mmm, det brukar vara så. Vad skäms du mer för?
— Jag försöker att inte skämmas så mycket. Om jag har gjort något som kanske inte är så korrekt försöker jag att se det som en erfarenhet. Jag blir så trött på det där. Varför ska jag skämmas? Det är mänskligt att hälla ut ett glas juice på ett bord, snubbla, allt. Det är bara roligt ju.
Har du gått hos psykolog någon gång?
— Ja. Men det var inget för mig. Jag blev så provocerad att jag egentligen bara ville gå därifrån. Om man har tagit på sig ett sådant jobb, då ska man kunna lyssna och vägleda och inte titta på klockan. Hon satt där i någon ful jävla skjorta, risiga jävla tofflor med någon jävla strumpa i. Alltså, jag kräks. Hon hade säkert aldrig haft några problem själv, inte ens huvudvärk.
Vilket ögonblick i din karriär är du mest stolt över?
— Gud vad svårt. Jag är väldigt blyg med att ge mig själv komplimanger, att dunka mig själv i ryggen. Men det är klart att jag blev väldigt glad när jag fick erbjudandet om Rocky och Drago.
Det blev ju en succé…
— Ja, det är jag jätteglad för. Det hade kunnat bli rena fiaskot. Jag och Peter kände ju inte ens varandra, men vi kämpade så jävla hårt. Det är jag stolt över. Jag är stolt över Peter också.
Hur ofta blir du förväxlad med Tilde de Paula? Det finns bara två Tilde i kändissverige.
— Inte till utseendet. Men namnet... Det var någon för ett tag sedan som frågade mig om jag var ihop med Runar Sögaard.
Som alla som vikt ut sig vill du göra musikkarriär. Vad skulle din musik handla om?
— Kärlek. Nej, jag skojade. Jag har försökt mig på det här med musik så jävla länge nu, det kan bli så att jag lägger ner. Jag kan inte, jag hinner inte. Jag kan inte att kombinera tv med musik. Jag kan bara göra en grej i taget, för jag går in i saker så helhjärtat.
Du har sagt att det går att koncentrera sig på lyckan. Du och Mia Törnblom!
— Har jag verkligen sagt det? Låter inte som jag alls! Lycklig är ett stort ord. Det är nog olika för många. I dagens samhälle tycker jag att lyckan verkar vara mer materialistisk; stor lägenhet, fet bil, snygga kläder. Och lever man mitt i det så kan det vara svårt att ta sig ur. Lycka för mig är när jag känner mig tillfreds, när det går bra på jobbet, hemma, med mig själv. Det är otroligt viktigt för mig att ha någonting att göra på dagarna. Rastlöshet gör mig så olycklig.
Är du lycklig när du ligger utfläkt som en upp- och nedvänd sax under ett utvik?
— Jag känner ingen stor, inre lycka, men jag blir inte olycklig. Usch, ordet utvik får mig att kräkas. Det finns så mycket andra saker att ha politiska diskussioner och debatter om än tjejers ”utvik”, som du kallar det. Jag menar, i Café, det är ju så otroligt oskyldigt. Det är fina bilder. När man visar baddräktsmodet i en söndagsbilaga är det ingen som bryr sig. Det är ju samma sak, nej det är till och med värre, för där ska man verkligen visa upp någonting.
Du är i alla fall lycklig de dagar du vaknar upp och inte är bakfull, har du sagt.
— Det har jag aldrig sagt. Gud, det var det sjukaste jag hört.
Flera gånger nu har du talat om att ”gömma sig bakom” någon.
Vem är det du gömmer dig för egentligen?
— Jag menade inte på det sättet. Jag är verkligen en person som står för vad jag tycker och tänker. Men Mitt i nyllet... det är ändå jag som får ta smällen.
Har du några syskon? Man hör inget om dem.
— Oj, ja! Jag har tre bröder, på min pappas sida. De har tre olika mammor. Sedan har jag en syster på min mammas sida. Skitjobbigt. Jag drömmer om kärnfamiljen.
Du har sagt att du är en empatisk person. Vad gör du om jag gråter på tunnelbanan?
— Byter vagn. Nej, haha! Jag skulle nog fråga hur det var. Men å andra sidan skulle inte jag ha uppskattat om någon kom fram till mig.
Du är så svårsummerad, Tilde. Vad vill du att prästen säger om dig på din begravning?
— Varför ställer ni journalister alltid sådana frågor? Jag är tjugosju, jag hoppas att jag får leva åtminstone tio år till. Jag har ingen aning. Jag ser det som ett senare problem. När jag dör kanske vi inte har kvar begravningar.
Döskalle & mästerligt möter Tilde Fröling
Stad:
Kategori:
