Det är mycket som kan gå fel när man går på krogen. Servisen kan har en autistisk dag, kocken kan drabbas av spasmer i kryddhanden och din bordsgranne kan ha den dåliga smaken att kasta upp över din skjortärm. Det är förstås alltid lika enerverande, men för det mesta brukar problemen redas ut. Skicklig krogpersonal kan få dig att trivas om du så får splitter i ögat när de en smula oaktsamt spränger en anka. Så var det på Riche för drygt ett år sedan. Så är det inte längre på Riche.
Tyvärr har Riche inte bara blivit lite smådåligt. Vårt senaste besök var en tragedi som förföljer oss på nätterna. Det känns direkt overkligt så här i efterhand att en krog under Pege Nilssons beskydd kan utsätta sina gäster för sådan här behandling. Hade vi varit George Bush hade vi beskrivit det som ett angrepp mot hela den civiliserade världen. En förrätt som kommer in efter en timme är besvärande, men förstör inte vår kväll. När servisen däremot frankt struntar i ens beställningar, trots upprepade påminnelser, när man serverar vinet -- redan upphällt i glasen -- utan att ens vända sig mot gästerna, och när ingen bryr sig om att fråga varför man bara tagit två tuggor från tallriken, då är det inte service -- det är skändning. När vi hittar ett vasst två centimeter långt vasst föremål -- som vi gissar är en trästicka -- i en extremt torr brödbit är det kanske dags att ringa Amnesty. Hur maten smakar? Spelar det någon roll? Nä.