Prinsen

Föreställ dig att du hamnat i en tidskapsel och färdas till ett Stockholm år 2011. På McDonalds serverar de finmat, Operakällaren har sadlat om och blivit temakrog med vilda västern-koncept, Storstad har förvandlats till bingohall. Så är det att kliva genom dörrarna på Prinsen i dag. På ytan är förvisso det mesta sig likt. Fotios står kvar i dörren, konsten hänger där den alltid hängt, köttbullarna står kvar på menyn och källarbaren är alltid lika trist, hur mycket den än renoveras. Men för oss som hängde på Prinsen för tio år sedan är det som att komma till en annan planet. Var är Stig Larsson och Carina Rydberg? Varför ligger ingen och sover över sin förzinkade stammismugg? Var är stammismuggarna? Var är stammisarna? Prinsen gör emellanåt vissa halvhjärtade insatser för att visa sin solidaritet med författarna och konstnärerna - poesifestival, poesipris - men kärleken förefaller i dag tämligen obesvarad. En vanlig tisdagskväll i oktober ser vi inga lufsiga kulturarbetare (men vänta, är inte det där Henning Mankell?) störa det vithåriga, silverfärgade och blankpolerade slipsetablissemang som numera befolkar krogen. Fortsätter det i den här riktningen blir Prinsen snart tvungna att installera en rullatorramp. Alltnog. Det är fortfarande trevligt på Prinsen. I dag är det en prydlig vuxenkrog med fokus på maten, och det har ju också sitt värde. Vi äter en krämig förrättsrisotto med pilgrimsmusslor och smält anklever, lagom med tuggmotstånd och en hembakad grissini på toppen. Det är gott. Till varmrätt blir det en halstrad gös och en dovt höstig, mörk kombination av vildandbröst, vinkokt päron och chokladsås. Det är djärvt; det fungerar. Maträtterna serveras i ett antal små stationer på överdimensionerade tallrikar i udda former. Som ögongodis är det imponerande, men de utspridda och isolerade matöarna har en tendens att börja svalna redan på väg ut ur köket. Konstnärskrog eller inte - när estetiken överskuggar funktionen kan det finnas anledning att hålla igen på kreativiteten. Prisläget är tämligen högt, räkna med 250 spänn för en varmrätt. Eller håll dig till klassikerna - Prinsens ljumma scampisallad tallar ingen på. Öppet: mån-fre 11.30-14.30 och 16.30-22.30, lör 13.00-23.00, sön 17.00-22.00.