För drygt två år sedan nominerade vi Markattan till Stockholmspriset. Idag är saker och ting annorlunda. Det är numera folktomt, delar av servispersonalen verkar ta sina första stapplande steg i helt fel rikting och maten är överlag ganska fadd. Det är framförallt pinsamt och väldigt tråkigt att en krog kan gå ner sig så.
Markattans meny är väldigt Stockholm 2002 - anklever, hummersoppa, moules marinière, majskycklingbröst och gödkalvsentrecôte. Vi har sett det förut, vi har ätit det förut och det har smakat bättre på andra ställen än här.
I de vackra källarvalven i gamla stan har geisten runnit av väggarna, DJn spelar "jazziga" hiphopklassiker från 1993, avecvagnen ställs undan innan vi har kommit till kaffet och servitrisen måste springa och fråga köket om allt. Det är som om ingenting spelar någon roll längre.
Men det är i alla fall hyfsat överkomliga priser, med tanke på den division som Markattan försöker spela i. Förrätter (som hel eller halv portion) mellan 80 och 120 kronor. Ljummen timbal på brännvinsost är en ny variation för oss, och ganska bra, men det hade varit trevligt med en liten toast till. Halstrad anklever med färska fikon i klar portvinssky är okej, men inte den smaksensation vi är vana vid.
Varmrätterna ligger mellan 155 och 240 kronor. Gödkalvsentrecôte med basilikarisotto och sherryvinägersås är menlös och smakar ungefär lika lite som västerhavstorsken med kronärtskockabarigoule och machésallad. Vi pepprar och saltar och ingenting händer. Risotton är godkänd och torsken är fin och mild, men visar sådan brist på smaker att vi måste undra vart kockarna haft sina tankar. På ett annat kök, där de får sitta lite i skiten, någonstans där det bjuds på en utmaning månne? Redan öppettiderna vittnar om att skutan sjunker. Öppet: ons-lör 17.00-01.00, sön-tis stängt.
Stad:
Lokal:
