"Oh shit, not you again" står det lite ovälkomnande på dörrmattan som leder in i Solsidans barlokal. Efter att ha suttit otåligt och väntat en stund känns det inte så kul. Och när den första servitrisen man lyckas få ögonkontakt med tomt tittar tillbaka och sedan vänder sig om blir vi lite förnärmade. Men när vi väl lyckats dra till oss personalens uppmärksamhet går det mesta smidigt, och menyn landar snart på bordet. En meny som består av en handfull för-, varm- och efterrätter. Men också en hel del rejäla mackor.
Det är svårt att hitta några överraskningar. Chèvretoast med pinjekärnor och honung, tigerräkor på spett, och ruccolablad som vanligaste pynt. Gott, men lika förutsägbart som lingonsylt på ett långtradarfik. Det samma gäller på varmrättsfronten; här finns frutti di mare, grillade kycklinglår med sönderfriterade potatisstavar, wallenbergare och fiskgrillspett.
Solsidan har genomgått en rejäl förändring under vintern, stället känns på en och samma gång både luftigare och lite vingligare. De rejäla borden som brukade stå på uteserveringen har delvis bytts ut mot små, runda aluminiumbord. Och över baren lyser små kulörta spotlights. Tidigare var Solsidans identitet alltid aningen oidentifierbar, att äta en vällagad trerätters omgiven av tedrickande gymnasieungdomar känns sällan särskilt lyckat. Numer har Solsidan bestämt sig för att skriva bistro i identitetshandlingarna, och med det berättiga det allmänna häng som råder på den soliga uteserveringen. Klientelet sträcker sig från unga män med muskler via femtioåringar på date till småbarnfamiljer.
Vi hade hoppats mycket på Solsidan, men istället för att bli ett nytt hopp på Linnégatans ganska svenniga restaurangstråk blev det mest en helt vanlig bistro. Med ambitioner som möjligen hade stuckit ut aningen i någon av kranskommunernas restaurangflora. Öppet: mån-tors: 11.00- ca 24.00 fre-lör: 11.00-01.00 sön: 11.00-23.00.
Stad:
Lokal: