Det finns saker jag oroar mig för i onödan, som om hur Love och jag ska fira jul. Hos vems föräldrar? Eller egentligen är det inte ens någonting att oroa sig för, för jag tänker ju vakna och fira hos mina. Mer är det inte. Julen har liksom alltid varit så helig. Inget rör min jul. Och nästan inget har förändrats sen jag var liten. Förutom att den nu firas i en lägenhet istället för ett hus. Jag undrar om de packat med min julstrumpa i flytten. Vi brukar få en pyjamas på jul, en julpyjamas. Det tänker jag fortsätta med. Julpyjamasarna alltså.
Sen finns det andra onödiga saker jag tänker på, och mindre onödiga. Igår kom jag på mig själv med att tänka på Harry Potter fem gånger. Tänk och tänk och tänk. Och läsa läsa läsa. Åh Wikipedia, vad hade jag gjort utan dig?
I övrigt var ju försöket till kommunikation igår ett självmord.
Så jag fortsätter i stilen jag redan kört. Prata för mig själv.
Jag ska ge er en del av boken jag skrivit tänker jag. Så ni har något att läsa, så att jag har något att läsa. Det får bli senare. Nu ska jag tänka på mitt hat-djur: katt.
