Eternal Darkness påbörjades som ett spel till N64 - Nintendos förra konsol. Men efter ett tag fattade man beslutet att behålla brallorna på och vänta till nästa konsol - Gamecube. Ett vettigt beslut, helt klart. Du börjar spelet i rollen som Alexandra Roivas, en tjej som får ett jobbigt telefonsamtal och tvingas resa hemifrån för att identifiera ett lik som visar sig vara hennes far. Fadern har blivit mördad i sitt hem och inga ledtrådar står att finna. Du bestämmer dig för att själv börja nysta i mordet. Du letar igenom det gamla huset på Rhode Island (som påminner en hel del om huset från det första Resident Evil) och finner till slut (via lite mekaniska tricks som påminner en hel del om de i Myst) en bok av kött, som tar dig med på en underlig resa. Du får sedan spela olika karaktärer i olika tidsepoker, som romaren Pius Augustus, 50-talsdoktorn Edward Roivas, persiske Karim och så vidare. Alla med speciella färdigheter, styrkor och svagheter. Eternal Darkness är såklart skitläskigt. Inte bara på grund av mystiska mord, boken av kött och de zombie-skelett som man måste ta kål på. Man har även bestämt sig för att fucka med spelarens huvud och man har lagt in en sanity-meter - en mätare över hur frisk man är i kolan. Den fungerar precis som en hälsomätare, men istället för att sjunka när man får en smocka så faller den när man ser ett halvätet lik eller dylikt. Ju mer knäpp du blir, desto mer röster hör du, desto mer knasar bilden sig när du spelar och desto fler kackerlackor kan helt plötsligt springa över skärmen. Intressant är att de alltså inte lägger in det som något som händer spelets karaktär, utan faktiskt den som sitter i sina adidas-brallor i soffan och äter chips. Detta gör att det blir väldigt läskigt och jag kom på mig själv med att flera gånger ta små pauser för att helt enkelt hitta på något annat. Men varje gång överväldigas man av viljan att nysta upp den märkliga historien om köttboken - och så är man tillbaka igen.Plattform:
Stad:
