Gamla Gotchå har gått igenom en transformation, via Villa Nellcôte, till nuvarande Dining Club. Allt känns numera lite stiligare och dyrare. Matsalen med sina svarta skinnsoffor, bakom vars ryggstöd det är uppåtriktade spotlight. De på höjden rektangulära arty-trashiga kollagen på väggarna. Blommorna, som vi antar är någon form av orkidéer. Till och med personalen ser dyrare ut. Rollbesättningen på menyn är stjärnspäckad: champagnepocherade ägg, gåslevermousse, avrugakaviar och tryffel. Pampigt! Kalvbrässen (112 kr) fås antingen med vitlök, örter och rödvinsreduktion eller med tryffelsmör, bönor och vitvinsskum. Bland varmrätterna hittar vi en quiche (172 kr) med tryffeläggröra, ostronskivling, späda kronärtskockor och parmesankräm. Den halstrade västerhavstorsken (215 kr) med potatisgalette, svartrot och martiniskum är tyvärr inte i toppform när vi provar den. Mest spännande på menyn är ²variation på oxe² (135 kr), en nedmonterad oxe i fyra delar: sautè på bondbönor och rimmad tunga, rosmarin- och vitlöksbakad märg, liten tournedos samt oxsvansconsommé. Servicen är uppmärksam och bra, men köket är märkligt långsamt. När vi är där en lördagskväll är vi mystiskt nog de enda ätande gästerna. Ändå får vi vänta på förrätterna i en halvtimme. Herregud, är kocken lam? Men precis när man är på väg att i desperat hungersnöd skörda lavarna som med tiden börjat växa i ens sällskaps ansikte, dyker servitrisen upp, och för det mesta, men inte alltid, är matens kvalitet en förmildrande omständighet.
Stad:
Lokal:
