Okej, first off: KUDOS till den där one valarbetaren som alltid tar uppdraget till nya höjder (höhö). Vi vet vem du är. Du är den alla hatar på jobbet, eller hur?

Moderaterna: The sky's the limit

Gick förbi denna ofrivilliga reklampelare häromdagen och blev motvilligt imponerad. You go, anonyma moderat/parkour-champion! Ta informationen om EU-valet till de som ofta glöms bort i sådana här sammanhang: jättarna.

Anyway: eftersom EU-valet bara är några dagar bort nu har det börjat hetta till ordentligt. Jag vet inte, men tycker inte ni att politikerna lovar mer än någonsin förut just nu? Det är som att de är in the zone. Vi kan få allt, allt! Alla rättigheter, plus självstyre, plus fler jobb, plus bättre jobbavtal? Plus frozen yoghurt? Med mjölkchoklad på samt ett veganskt alternativ? Marit Paulsen har t o m lovat oss ett djurens FBI, vilket känns liiiite tramsvarning a la Doctor Dolittle, men ok.

Nu har i alla fall moderaterna bestämt sig för att strössla lite hbtq-frågor över sin valkampanjs-sundae! Som Olof Lavesson, moderaternas talesperson i HBTQ-frågor, påpekar, kan man i dagens Europa inte vara garanterad vissa rättigheter som hbtq-person -- utan rättigheterna varierar beroende på var man befinner sig. Som Lavesson lyfter är ju det ett problem för hbtq-personer som reser eller flyttar mellan olika europeiska länder: "[Par] måste värdera inför varje landsgräns huruvida de fortfarande är en familj när de åker in i nästa land."

Det är (pardon ma french) skitbra att moderaterna tar upp detta. Men tillåt mig att vara gruset i cykelhjulet när jag säger: problemet ligger väl inte i huvudsak i att olika familjeformer inte godkänns under resor och flytt? Det är ett av problemen, yep, men själva kärnan är (fortfarande) den utbredda homo-bi-och-transfobin i Europa (och världen i stort, men let's start here). Så när moderaterna reducerar hbtq-frågan till att handla om att "länderna måste erkänna de andra ländernas familjebildningar" kan jag känna som jag gör när jag desperat försöker sminka över en finne: "u tried, but u still look like shit".

Med det inte sagt att man ska lägga sådana frågor åt sidan -- men man kan väl åtminstone 1. ta upp detta som en del av andra förslag rörande hbtq i EU, 2. formulera lite visioner som inte börjar och slutar med oss-i-Sverige och 3. se till att h, b, t och q *alla* får sin time to shine, dvs: stanna inte vid h. Like yes, driv frågan om allas rätt att få leva i och resa med en viss familj --  men ta också tag i det tuffa som är transpersoners rättigheter till ett liv utan diskriminering. Ett av syftena med ett europeiskt samarbete är väl att pusha mänskliga rättigheter och sociala rättvisefrågor inom hela Europa?? *spelar naiv*

För några veckor sedan släppte i alla fall RFSL en rapport som granskar hur svenska partier har jobbat med hbtq-politik i EU -- ta er en titt, the results may shock u.... (Spoilers, men ni har ju lätt redan sett detta sååå: Av de sittande partierna klarade sig MP och FP bäst med 100/100!! Medan EU-kritiska V fick ynka 80/100, vet ej om det är VG eller G+ *noll koll på nya betygssystemet hehe*)

~* GLÖM INTE ATT RÖSTA*~

Så kom turen till mig. Äntligen var även lilla jag blessed med ett litet kuvert från SD, fullt av nyttig samhällsinformation. 

SD:s reklamer på tunnelbanan har följts av flera protester. Så även de i brevlådan. Men när jag fick det här brevet kände jag mig inte arg, orolig, provocerad. Jag tänkte bara: att det har gått så snabbt.

Jag minns hur det brukade vara. Jag minns en gång när jag gick genom tunnelbanan med mina vita vänner och några unga män stoppade oss, stack flyers och pamfletter i våra händer.

Eller: inte våra. Inte mina händer.

De gav mina vänner samhällsinformation. Om hur sådana som jag inte hörde hemma i Sverige. Mina vänner gjorde sig av med pamfletterna, skakade på huvudena, drog några skämt, kanske. Jag minns detta: att de där männen fick mig att känna mig just så, som om jag inte hörde hemma. Inte i city. Inte i Sverige. Inte i min kropp, som var för mörk, som tog upp för mycket plats.

Jag minns att de där männen inte ens såg på mig. 

Och nu, tio år senare, får jag deras reklam i brevlådan. 

Vad gör man då? Jo, jag bestämde mig för att, precis som personerna i detta blogginlägg, vara konstruktiv. Och göra en liten SD-loppa (mvh suger på origami)!

Jag valde att utgå från kuvertet, då det hade en snygg, ljusblå färg. Eftersom typ hela universum vet hur man gör en loppa behöver jag ju ej gå in i detaljer, men basically -- vik, och vik igen.

Så fin blev den! Var god notera: den matchar mitt plagg. Och vad finner man då inuti loppan...?

I min extremt oklara handstil: "Hjälp en papperslös!" och "Skänk en tia till en tiggare!" Har även lekt detta med min mamma, som fick: "Lev o arbeta i solidaritet med hbtq-personer!!"

Älskar denna positiva pepp-loppa -- den vill bara väl! Kanske tar med den till min turné bland valstugorna innan EU-valet?

Jo, det känns som juletider.

Ena dagen ser stan ut som vanligt -- några Metrotidningar fladdrar förbi likt tumbleweed, några affischer erbjuder den nya, spännande träningsformen poledancing -- sedan BAM. Ljus och glitter i alla fönster och gatuhörn! Med den lilla skillnaden att vi nu har EU-valsaffischer i alla fönster o gatuhörn.

Det är (typ) som juletider.

Men istället för nissar och tomtar ser man valarbetare rusa omkring med affischer, pamfletter och maniska leenden. Häromdagen stötte jag på ett gäng unga moderater som praktiskt taget hade låst fast sig utanför Kulturhuset för att haffa de bästa affischeringsplatserna i stan - de planerade att vänta där i över fem timmar. Det var så vacket, men så tragiskt. Som att se någon köa i timtals för att få de bästa platserna på en Electric Banana Band-konsert.

Men precis som inför julen tröttnar man. "Inte en till ren med en röd mule", vädjar man till ett universum som inte bryr sig. Nu omtolkat till: "Inte en till "Mer X där, Mindre Y här"-affisch á la Moderaterna!!" 

Men Moderaternas affischer är inte de skämmigaste. Tvärtom är typsnittet lite sådär sexigt tumblr: jag förväntar mig liksom att se ett vist citat om livet eller kärleken i det där typsnittet. Nej, jag har valt ut Den skämmigaste valaffischen  ÅT ER, så att ni hastigt kan vika undan med blicken varje gång ni råkar passera den. Skåda!!

Jag vrider mig i ångest när jag ser detta. För det första: varför ser det ut som om bilden är tagen i en hafsigt inredd källare? Är det där en bur jag ser i bakgrunden (och i sådana fall: varför?!)? För det andra: den lilla hoppfulla, smått bedjande, "Familjens röst"-skylten längst ner. (Vilken familj? Kärnfamiljen? Stjärnfamiljen? Bandet Familjen? VAD ÅSYFTAS KD.) För det tredje: "Skicka en envis journalist till Bryssel"? Neeeej, så pinsamt och irrelevant, speciellt med tanke på att Lars Adaktusson (förmodligen) inte kommer att agera journalist i Bryssel. Då kan man ju lika gärna skriva vad som helst, typ, "Skicka en man som håller i ett papper på ett proffsigt vis till Bryssel" eller "Skicka en man med glansig frisyr till Bryssel" eller "Skicka en humorlös man i kostym till Bryssel". Kommunicerar precis lika mycket/lite.

Bäst valaffisch har, enligt mig.... *spänningen ökar*

Piratpartiet! Kan tänka mig att inte så många håller med mig här, men den här affischen har ca den funkigaste bakgrunden jag någonsin har sett. Skulle kunna stirra på den i timmar. Ömt. Men samtidigt oroligt. För den slogan man har valt att pryda affischen med -- "I soffan kan ingen höra dig skrika" -- är precis lagom hotfull för en valaffisch. Älskar hela "Vote OR ELSE"-känslan!

För apropå den där Vote or else-känslan: jag är en sådan där person som verkligen, på riktigt, tycker att det är viktigt att rösta i EU-valet, trots begränsningarna som finns inom det systemet som råder *mvh cyniker*. Om jag fick göra en valaffisch skulle den se ut typ såhär:

Mm, MS Paint.......

Besluten som fattas i EU påverkar inte bara Sverige, utan nästan hela Europa. Fatta det ansvaret? Förutom det kan vem vi väljer att skicka även påverka hur EU agerar utanför Europa. Ett exempel är att bl a Isabella Lövins (MP) arbete lyckades förhindra att ett fiskeavtal med Marocko slöts i 2011 -- ett avtal som i princip ignorerade att fisket skedde på ockuperat vatten. (Nu har man röstat igenom det i 2013.)

Andra saker vi kan påverka: kvinnors rättigheter, rätten till abort, och sexuell hälsa. 

En tredje sak: flyktingpolitiken.

Så jag är pepp. För det känns som juletider. Och jag har redan fått min present. *cheesy leende*

Vet ni vad? Om mindre än ~*EN MÅNAD*~ är det dags för EU-VALET, valet som folk verkar sisådär lagom hajpade inför! Men. MEN. Detta är, enligt mig, oförtjänt. Om riksdagsvalet är Ben Affleck är EU-valet Casey Affleck, dvs den kreddigare yngre brorsan med den artsy estetiken som alltid spelar svår i intervjusituationer. Detta reflekteras även i känslan EU-valet sprider omkring sig -- som ett ögonbryn som höjs, riktigt långsamt.

Ja, vad kan man säga. Är någon sugen på lite demokrati efter en kvick look på den här affischen?!? Näh, Valmyndigheten, bättre kan ni! Lite mer energi, tack, känns som om jag läser typ ett företags dödsannons.

Förslag på ändringar.

I alla fall har Aftonbladet, hjälpsamt nog, gjort ett litet test de kallar för Valkompassen! Eftersom jag är en sucker för test på Internet klickade jag mig fram för att se var på den politiska kartan jag hamnade (svaret är en hemlis mellan mig o Gud!/Valkompassen). Testa själva, vettja, så kan alla osäkra få lite mer guidning i hur de ska rösta, o alla säkra kan himla med ögonen åt statements som "Sverige bör införa Euron som valuta" (kudos till de som svarar ja efter Grekland ändå), och "Mångkultur är positivt för Sverige" (njuter varje gång jag hör den frågan ställas, mm-mm).