Ni vet att jag är uppvuxen i skogen, va? Jag är uppvuxen så långt ute i skogen att jag var tvungen att åka skoltaxi eftersom det inte var värt att styra kommunaltrafik dit. Och ibland var det så få barn som skulle åka med taxin att man var tvungen att åka extra tidigt på morgonen så taxin hann hämta barn i en annan by som låg på andra sidan samhället där vi gick i skola (Sävar), en omväg på säkert 2 mil. En av dessa byar som jag fick åka sjukt lång omväg till för att jag drog kortaste ståret i taxi-körschema-lottningen heter Gunnismark (gulligt namn!). Nu när jag var i Umeå i helgen och min bästa friluftsbitch Lovisa fick bestämma lämpligt mål för en dags-hike blev det till den byn, på en smal fiskestig längs den magiska och bisamråttebebodda Sävarån.
Den här bilden är tagen prick i det ögonblick jag vände mig om och sa på bred västerbottniska att "Vi sku haft'n MACHETE" eftersom det där satans gräset var genomblött från regninfernot dagen innan och tovade sig runt våra ben.
Hike-deltagare numero uno, Luisa Foxmama, visar här upp lite stenhårt hike-fashion i form av den i det närmaste obligatoriska Fjällrävenbrallan Vidda, matchat med en Two White Horses-tröja och en keps stulen ur "upphittat"-lådan på gympan.
Jag hade inte plats i handbagaget för mina Fjällrävenbrallor så jag fick köra med Stella McCartney-tights. Och eh, en tröja från COS. EJ särskilt friluftigt men nu blev det så. Men kolla jag bär ryggsäck som det står "Vindelälvsloppet -97" på!
Ibland fick man gå på en stig. Det kändes helt overkligt för ens blöta, gräspiskade smalben. Då hade man plötsligt sinnesnärvaro att märka myggen, hade faktiskt lyckats förtränga hur sjuka dom är.
Så här såg naturen ut ibland också. Här är Lovisa i full färd med att samla in bevismaterial för bäverstammens existens, som Kalle vägrar tro på.
Det är lite oklart vad som händer på den här bilden. Kanske är jag glad att jag hittat ett rekordstort bävergnag och får säga vasadunurå till alla non-believers? Kanske är jag så dålig på att posera på bild att jag som en ren överslagshandling omfamnar bildens egentliga blickfång - natuur'n? Kanske är det så enkelt att min glädje över att få gå längs Sävarån tillsammans med en av mina allra bästa personer gör att jag känner mig manad att tacka henne genom att bjuda på denna extremt utvecklingsstörda bild på yours truly som hon kan fnissa retigt åt ett tag framöver? Varsågod, hursomhelst. Hoppas det är tll belåtenhet.
