Brunkrämsgate – till er som inte förstår vad Berns har gjort för fel

Amat Levin 11:53 2 Aug 2013

Ni känner säkert redan till vad det handlar om – och om inte, har Kakan skrivit om den här – igår firade Berns 150 år genom att ta in statister som gestaltade några av de kända personer som har gästat etablissemanget under åren. En av de som gestaltades är (den svarta) varietéartisten Joséphine Baker… men eftersom Berns inte har lyckats hitta en svart statist ("Det har varit brist på svarta artister under sommaren”) gestaltades hon av en icke-svart skådis i brunkräm.

Många har, med all rätt, upprörts. Men många har NATURLIGTVIS visat total oförståelse för varför det här var ett konstigt grepp från Berns håll. Förutom det vanliga ”ni överreagerar/är för känsliga/är hysteriska/är för PK” har de mest förekomna invändningarna mot kritiken gått i stil med: ”Men vaddå, nu får man inte färga håret/använda smink för att likna någon?”. Det är så klart en kollosal skillnad. Låt mig förklara:

Svarta, eller för att bredda det, icke-vita roller finns det väldigt få av inom film, tv och teater. Speciellt roller som inte är grundade i stereotyper. Det är ett problem som drabbar både Hollywood och oss i Sverige. Som icke-vit skådis är det därför betydligt svårare att få ett uppdrag (det finns hundratals texter skrivna om detta, till exempel här och här). När det då dyker upp en möjlighet att få spela en icke-vit historisk person och uppdraget ÄNDÅ fylls av någon i skokräm – hur ska man undvika att känna att spelet är riggat? Det hela är nära besläktat Numéros fiasko från i vintras där de ville ha en svart modell till deras ”Mama Africa”-jobb, men istället nöjde sig med smink istället för att anställa en. Även detta måste förstås med bakgrunden att den stora majoriteten av alla modejobb fylls av vita modeller och att asiatiska, svarta och alla andra modeller stängs ute eller får slåss om en handfull uppdrag.

Detta ska sägas: jag tror inte att Berns INTENTION har varit att prompt undvika en svart statist. Det som upprör mest i det här fallet är Berns totala nonchalans och lathet. På fyra månader säger de sig inte ha kunnat hitta en svart statist, medan Metro hittade 30 stycken i Stockholmsområdet efter en sökning på ett par sekunder. Denna lathet är i stil med den som arrangörer slänger sig med när de påstår att det inte finns några kvinnliga artister/dj:s och som låg till grund för Rättviseförmedlingens födelse. Det är att avsäga sig ansvaret och i längden bidra till att icke-vita fortsätter att marginaliseras.

--------------------

Till Timbro-fans som tycker att det är rasistiskt att prata om färg så här: läs detta, så slipper jag upprepa mig.

--------------------
Edit: Nu har Berns bett om ursäkt. På Nöjesguidens Facebook-länk skriver de:

Fler blogginlägg från Amat Levin