I am so sorry. Jag som trodde att man var musikalisk om man gick estetprogrammet med musikinriktning. Det var ett påstående helt taget ur luften, jag ber djupt om ursäkt. Jazzettorna hade det sinnessjukt otacksamma uppdraget att underhålla med musik innan studenterna sparkades ut. Eller nu när jag tänker efter så är det inte alls ett speciellt otacksamt uppdrag. Snarare tvärtom. Solen sken, skolavslutning, alla var glada, man hade kunnat uppträda med i princip vad fan som helst och folk hade applåderat och tyckt att det varit klockrent och hela publiken var ju typ antingen halvalkad eller tondöv efter alla skrik. Trist bara att de misslyckades så monumentalt.
Jag är fortfarande lite osäker på vad de sjöng, men om jag inte hörde fel så TROR jag att det var typ "Let me entertain you" med Robbie Williams och något annat. Why why why har alla som går estet musik så otroligt kass musiksmak?
Liksom, "okej, nu är hela skolgården fylld med folk, alla tittar på oss, vad ska vi köra för låt, vi måste ju visa vad vi går för nu, att vi inte alls är analfabeta och hopplösa fall". "Hmm fan va svårt asså, men jag tycker vi kör en låt med Robban, det kan inte gå fel". "Jaa, fyfan vad EPIC och MÄKTIGT asså, det satsar vi på, vilken jävla power det kommer bli". "Jaa, precis, men jag tycker vi kör en balladversion på den istället, för att få fram den där äkta känslan, det kommer inte alls bli segt, X är ju så himla bra på att sjunga". "Jaaa Guuuuud she's a natural, det kör vi på". "Kom igen nu, vi slänger in en gitarr också, det kommer folk älska". "Jaaaaa! Åhhhh nu ska vi bevisa för alla att vi är något att räkna med och inte alls bara går omkring och kostar pengar och är en börda"...
Jag kan verkligen känna hur sarkasmen bara har tagit hela min kropp i besittning idag, och det är en såå ljuvlig känsla. Det är så befriande. Känner mig som en helt ny människa...
