May we all have a vision now and then

Emelie Thorén 14:30 6 Jan 2013

Okej, det här får banne mej bli mtit sista inlägg om 2012 och nyår och sånt, men jag hade det så himlans kul och fint och härligt på just nyår (!!!!) att jag måste bildregna lite från då. Jag hade bjudit in lite till hemmafest hos mej, kastat ut lite invites, det kändes lite som att få var hemma och de som var det hade liksom inga grandiosa planer och jag själv var så oerhört misspepp på hela kvällen. Och så blev vi ett litet men ack så roligt gäng som firade tillsammans här hos mej.

På dagen var jag bjuden hem till Karolina och Fredrik på den numera traditionella nyårsdrinken. Det var supertrevligt, älskar att umgås med de där två. Vi var rätt många, vuxna och barn om vartannat, alla var liksom lite finklädda, det dracks champagne och åts lylliga grejer, men jag riktade mej mest in på detta: SMÄLT OST. Så gott? Man gjorde tydligen bara så här: hyvla en skiva typ Västerbotten, lägg på plåt, in i ugn, smält, och sen blev det som en pepparkaka fast smält ost? Så gott. Här ska vi skiljas åt inför kvällen, kolla vad fina, att de ens FINNS, hej Jonna, Lina, Sara, Karolina:

 

Och jag gick hem och stirrade uppgivet på alla matingredienser som jag skulle laga ihop. Vid åtta hade alla gästerna kommit, vi hängde i köket, jag stekte nån gammal korv, Julia gjorde sallad, nån tog en cigg, en annan kept the Prosecco coming, det småpratades, skrattades. Ja, det var mysigt helt enkelt. Så här såg de andra ut, festliga och fantastiska:

 

Sen skulle det ätas och vet ni, det blev asagott och alla tog två omgångar maaaaaat. Så lycklig och lättad när det var över, haha. Min första större "middagsbjudning" var äntligen över och nu kunde jag koncentrera mej på viktigare saker, som att t ex sjunga hela texten till "It takes a fool to remain sane" på högsta volym. Här äter vi och JOHAN TAR MER MAT:

 

Jag hade bestämt att jag skulle ha på mej en slags galablåsa jag köpt på loppis, men jag var så himla obekväm i den. SUPERFIN, men kände mej som att jag klätt ut mej till Joan Collins eller valfri annan tant från åttiotalsteveserie. Så när min svarta collegetröja blivit nedröstad, så hamnade jag slutligen i en paljett-historia och Julia fick feeling och hoppade ner i min vita Marilyn Monroe-blåsa och nu måste jag tyvärr skänka den till henne för ingen kommer någonsin kunna bära upp den som hon.

 

Och sen drack vi upp all champagne, satte på oss skor och ytterkläder och begav oss till Reisen där det var hiphopfest och jag dansade tre timmar i sträck. Det var HJÄTTEKUL. Och nånstans där i mitten så lade vi 2012 bakom oss, och jag lovar och jag svär, jag KÄNDE SKILLNADEN. Jag gjorde fan det. Här är 2013 cirka en halv minut gammalt och jag är jättejätteglad:

 

Och så var det med det. Jag hade ett jättefint nyår. Tack Maggan, Quetzala, Johan, Jazzi och Julia och alla fina jag träffade på Reisen. Love.

 

Fler blogginlägg från Emelie Thorén