Håkan Juholts tid som partiordförande, förklarad för Nintendogenerationen

Tobias Boström 12:08 18 Oct 2011

Lill-Håkan

Håkan är hyggligt okänd men kompenserar med att vara liten och ettrig. Han studsar runt i hela riket och stannar vid varenda by som har en tågstation och en socialdemokratisk klubb med kaffemaskin och röstberättigande vid S-stämman. Lill-Håkan dricker kaffe, käkar småkakor och är härligt mysig på ett enda långt westwingianskt walk & talk-korståg. I mars får han tag på den  mentalt överdimensionerade flugsvampen, växer till partiordförande i Sveriges största parti och ger sig ut på jakt efter den hemliga portalen som kan warpa honom direkt till Harpsundsekan.

 

 

Kulbo är strulbo

Håkan har en kulbo. Dom är enligt hans egen utsago “två vuxna som träffas och har kul ihop”. Men bara några dagar efter Håkan axlat Monas mantel kommer det dock fram att Håkans kulbo inte alltid tagit de raka rören upp från bonusnivåerna, utan hon har tidigare dömts för bedrägeri. Det visar sig att även den vackraste röda mys-sosseros har törnen. 

 

 

Charter-Håkan

Håkan tar upp kampen med Fredrik Reinfeldt om att vara Sveriges svennigaste partiledare. Han åker på charter till Medelhavet för att plaska, leka, prata knagglig engelska, enbart äta på restauranger som har solblekta foton av maträtterna på dörren, och klaga på drinkpriser. Det hela utvecklar sig till en spinoff på Kanal 5:s chartersåpa, nu under namnet “Sol, fest och nyfikna Expressen-tipsare med mobilkameror som suktar efter att kunna ta Veckans läsarbild”.

 

Libyen Tur och Retur

Håkan gör en John Kerry och samtliga av de borgliga riksdagsledamöterna toksöker på tyda.se efter en bra översättning på “flipflopper”. Först tyckte Juholt att det var en grym idé att skicka svenska JAS-plan till Libyen, och sedan tyckte han det var en jättedålig grej, och sedan tyckte han det var bra igen. Fast bara typ. Det är osäkert om det någonsin var på bordet att Håkan skulle dra på sig en gul mantel, hoppa på ett grönt fantasifoster som äter äpplen, och flyga ner för att själv upprätthålla flygförbudzonen. Men att den tanken någon gång dykt upp i Håkans hjärna känns inte direkt som en högoddsare. 

 

 

Kredd-Håkan

Håkan pratar i “Sommar i P1” och han är ON FIRE, i alla fall enligt ett gäng musikjournalister och kredd-män i medelåldern som är svältfödda på kulturella referenser efter år av Da Buzz-Fredde vid makten. De blir helt till sig för att Håkan spelar Johnny Cash, Bruce Springsteen och Ulf Lundell (och gillar Wilco – fatta! Wilco!). Den resterande befolkningen undrar hur man kan prata i nästan en timme utan att få någonting sagt. 

 

Titta, han flyger

Håkan presenterar en skuggbudget som enligt många partivänner känns lika genomtänkt och logisk som konceptet “en tjock rörmokare skulle kunna flyga för han får en tvättbjörnsdräkt”. Flyger den så flyger den, tänker Håkan och trycker frenetiskt på knappkontrollerna för att hålla budgetluntan i luften, men den faller ändå ganska platt till marken. Ungmoderaterna bakom nid-sajten “Juholts sedelpress” får den kraftigaste erektionen de haft sedan de hamnade bakom Blondinbella på ett torgmöte i Waxholm. 

 

“Show us the money”

Aftonbladet tar i från tårna för att sticka hål på Håkans mysiga Mario-bild och istället framställa honom som en pengahungrig Wario. Det blir ett virrvarr av dubbelbidrag, påhittade sambo-rutor, krismöten, förundersökningar och facebookstatusar, som kulminerar i att Aftonbladet lanserar en specialsajt där man kan läsa allt om “Juholts kris” ackompanjerat av snajdig design. 

 

 

Replängsavstånd, knätofs-Jimmie

Alla som någonsin försökt slå Bowser (the king of the motherfucking coopas och slutbossarnas slutboss!) och rädda prinsessan, vet att det funkar helt kasst om man står för nära. Man avvakta lite och hoppa in från långt håll. Det fattar Håkan när han säger blankt nej till att stå för nära SD-Jimmie i SVT:s partiledardebatt. Well played, Mr. Håkan. 

 

Pimp my rides

Aftonbladet ger inte upp. Nu slår de på stort med scoopet att Håkan gillar att köra bil. Till och med två samtidigt. Om det var några bananskal inblandade eller om några sköldpaddor blev skadade framgår dock inte. Inte heller varvtiden. 

 

Inget kan skada en stjärna

Skakad men inte skadad gör Håkan som de flesta människor som varit i kris: går mentalt tillbaka till tidpunkten det senast gick bra. Juholt slänger sig alltså ut på en sverigeturné med kaffe som bränsle igen. Han skakar hand och äter småkakor som om det inte fanns nån morgondag. Det här är Håkan i sitt esse, en mysfarbror som man tror i vilket ögonblick som helst ska trolla fram en femkrona ur ens öra med ett leende. Och har man tur får man behålla den. Så länge man inte glömt att uppge att man har en kulbo.

Fler blogginlägg från Tobias Boström