Tänk ändå. Ni blir så upprörda för att jag säger att vi lever i ett mönster. Är inte det ett ganska tydligt tecken i sig? Är det inte?
För det märks att det finns en ganska stor ängslighet i det att alla urskuldar sig så enormt och tar alltihop så personligt. För mig - och Anitha - är det uppenbart att det finns ett uppenbart problem i det här landet. Och det problemet heter ryggmärgs-rasism.
Herregud. Tänk efter lite nu. Ju mer ni förvarar er desto större är problemet.
Take a chill pill, Bill. Chilla, Gunilla. För Guds skull.
