Idag på min föreläsning, jag läser idé- och lärdomshistoria på SU, så hade föreläsaren antagligen läst någon sorts sammanställning över genustänk på wikipedia och förstått att han, den gamla räven, var tvungen att anpassa sig lite om han inte skulle åka ut från sin instutition. Så efter en timmes (bra) snack skulle han presentera en kvinna ur historien. För det fanns ju, tyvärr, bara ungefär en brud fram tills 1980-talet.
Böhmer hette hon. Och föreläsaren ba: "Böhmer, hon var viktig för att hon... Hon gifte sig tre gånger. Med någon galen löjtnant och någon sorts filosofigeni. Och så hade hon mycket fester där många filosofer träffades och söp.
Då kände jag, att det är ju anledning nog att alltid hålla sig på en armlängds avstånd från alla intelligenta män. Man vill ju absolut inte bli ihågkommen som någons fantastiska skugga och balla grogghagga tvåhundra år senare. Historieböckerna ba "Tone Schunnesson, hon var fan skitkul. Hon knulla massa killar och bjöd alltid på jelloshots. Klart slut."
