Idag firar vi EMMY-DAG! Har precis hunnit kolla färdigt, lyckats sno tio rys/gråt/skratt/spola fram-minuter här och där sen jag satte mig vid skrivbordet imorse. Swagberg - vem ANNARS - tipsade om att man med Firefox och tillägget Media Hint kan se hela sändningen hos CBS.
Den i år ovanligt sorgtyngda galan som brukar sluta upp som Modern Familys årliga företagsfest (alla anledningar att få se Sofia Vergara = goda) bjöd på flera oväntade och faktiskt oförklarliga skrällar.
Oförklarligt:
- Jeff Daniels vann Lead Actor in Drama Series-kategorin för kladdiga Newsroom över t.ex. Bryan Cranston, Jon Hamm och Kevin Spacey.
- Jim Parsons vann Lead Actor in Comedy Series för burkskrattsgiganten Big Bang Theory över Louie.
- Bobby Cannavale vann Supporting Actor in Drama Series över the imp, Aaron Paul och Mandy Patinkin-gullisen.
Nu har vi avklarat den här biten, on to snaps och höjdpunkter (obs: Tina Fey och Amy Poehler coming up).
Det mest spektakulära under Neil Patrick Harris ovanligt musikbefriade och i övrigt stillastående öppningsnummer, del 1: Fallon steppar med samma fysiska tafatthet vi älskat sen dag ett.
Del 2: älskade Coco gjorde ett appearance.
Del 3, Kevin Spacey i ett House of Cards-ögonblick.
Del 4, dessa härskare klargjorde tidigt vilka som skulle bli de roligaste under kvällen genom att mäkta Neil Patrik Harris.
ÄLSKAR ER DAMMIT
Får jag chansen att krypa upp för en scen för att dela ut ett pris kommer jag att göra det som en hommage.
"Gotta go, bye", och den som fick ta emot priset de delade ut levererade kvällens, om inte årets, tal. Merrit Wever! Framförallt känd som Schmidts collegeflickvän, det här Nurse Jackie-tjafset håller jag på armlängds avstånd.
Första tår och rys-ögonblick: när Buster Bluth/Tony Hale vinner sin första Emmy (och första nominering!!!), för sin roll som Buster 2, som nedtryckt underhuggare/blint lojal och tacksam krycka till Julia Louis-Dreyfus vicepresidentshagga i Veep (KOLLAR NI? Please do). Fick profylaxandas bort tårarna för att han blev så genuint överraskad och glad.
Obs obs: might wanna läsa när han var och hälsade på i P3 med David Cross och jag gick fangirl-berzerk på de båda.
Sekundärglädjetårarna blev inte lättare att svälja när hans kollegor Julia och Anna satt och torkade tårar.
Jon Hamm gick inte dit helt i onödan, fastän hela Mad Men-produktionen gick hem Emmy-lösa för andra året i rad. Sist de vann var alltså 2011, förvisso för Drama Series OCH outstanding hair styling!
Nej, han fick dela ut pris till Lead Actress in Comedy Series...
...Julia Louis-Dreyfus! Ett genidrag i klass med Feylers trappklättring: att Tony Hale svansade efter in character.
Till slut kom Neils dansnummer som hade varit helt onödigt om det inte vore för Sarah Silvermans insats.
Will Arnetts spray tan gjorde ingen besviken.
Colbert Report lyckades put an end to Jon Stewarts tioåriga Emmy-vinnarstreak och i sitt vinnarrus passade han på att tacka sin fru för att hon är "cruel and sexy".
Den mest rörande av alla in memoriam-hyllningar, Edie Falco minns sin on screen-man.
The reaction shot to end all reaction shots.
Will Ferrell dök upp på scen klädd exakt som när jag sist "träffade" honom (= satt ett par meter ifrån och svettades) och i samma sällskap dessutom!
Den liverapportering jag är mest tacksam för är självklart Judd Apatows fyllebilder på sin twitter, tätt följd av drottningen av deadpan:
Denna tvillingsjäl Aubrey, som under kvällen inte våldgästade scenen EN ENDA GÅNG!
Och var mighty fine.