Recap: Nyfiken på partiledaren - Jonas Sjöstedt

Tobias Boström 22:07 19 Jan 2014

Värvet-fieringen av samtiden fortsätter och public service tar "prata till punkt"-intervjuandet i en förortsvilla till bästa sändningstid: Nyfiken på partiledaren är här. Super slow-TV för ett supervalår. 

Programidén är lika enkel som intressant: den ständigt framåtlutade psykoterapeuten Poul Perris sitter tête-à-tête med en partiledare åt gången. Första man till rakning: Jonas Sjöstedt.  
 
Jonte, ledigt klädd med jeans och kavaj, kryper ner i samtalsfåtöljen mittemot mannen med Günther-mustaschen och berättar med sin barnsagoröst att han är mellanbarn. 
 
Och det är kul, mysigt och något så fruktansvärt långsamt. Det rotas i barndomen och Sjöstedt berättar om dyslexi, mobbning och att han gav sig ut för att lifta till Helsingborg när han var 13 bast. Det dras stora slutsatser om att vilja bli sedd och att kompensera för en udda dialekt med att göra bra ifrån sig. Programmet balanserar ständigt på en tunn tråd mellan intressant och mystråkigt. 
 
 
Ibland lyser det till: Sjöstedt drar på stort och kallar dagens skola ”proffsigare” än den han själv gick i: man kan se hur Björklund sätter kaffet i struphalsen för att sedan gorma ”HERR OBER, en flaska champagne!”. 
 
Samtalet flyter på i maklig takt: Sjöstedt berättar att hans politiska engagemang började när han i tidiga tonåren gick med i VPKs ungdomsförbund - de satt i en källare i Vänersborg och drack kaffe. Jonas var flera år yngre än de andra och såg sig själv som ”lite av en maskot”. Jag började fantisera om en stor uppstoppad brunbjörn på skridskor med en hammare och skära i varje hand. 
 
Att det är långsamt och personligt märks på att det tar hela 24 minuter innan Jonas för första gången säger ”klassamhället”. Sedan blir det faktiskt lite spännande och de pratar ideologi: kul för alla! 
 
Såklart måste det också grottas lite i vänsterpartiets historia: vi lär oss att Lars Ohly inte är representativ för vänsterpartiet – det är däremot Sjöstedt själv. PARTIET DET ÄR JAG!, ropar han... tyvärr inte. Men han är på väg lite åt det hållet när han slår fast att det INTE finns några dogmatiska kommunister i partiet, utan enbart glada demokrater som ser ideologi som ett verktyg. 
 
Sedan beklagar sig Jonte lite över att pojkar fortfarande väljer Spiderman-tröjor medan tjejer väljer Hello Kitty och berättar att det är svårt att leva som man lär.
 
 
Poul Perris säger ” vad gör det med dig?” ett par gånger till och sedan är det tyvärr slut på att leka In Treatment-avsnitt. Eftertexterna rullar över tomma fåtöljer utan att Sjöstedt hunnit få med "vinster i välfärden" en enda gång. 
 
Nästa vecka blir det estrido hästo Reinfeldt - vi ses då!

Fler blogginlägg från Tobias Boström