Hallåaa! Missade ni partiledardebatten igår? I sådana fall: AJA BAJAA, vad håller ni på med!?! (Låt mig gissa: lever rich and fulfilling lives :-//). Lyckligtvis för er var jag hemma igår, ensam förutom en påse godis o ett starkt behov av att långsamt känna irritationen växa. Så jag livetweetade hela partiledardebatten! *livsnjutare*

Ja, DETTA är genuint va jag lyssnade på, tyst, i bakgrunden. För spänningens skull. Plus: EN månad kvarrrr jag dör.

Är du en person som älskar sifferdribbling? Finns det ingenting du gillar mer än när någon, möjligtvis, har ett HÅL i brallan/budgeten på TV? Men det är inte hundra helt säkert att hålet e där? Men kanske?!?! För då var denna showdown mellan Fredrik Reinfeldt och Stefan Löfven FÖR DIG.

Men om du är som jag var den mest spännande biten med hela debatten Reinfeldts djärva val av en vindruvslila slips. 

VINDRUVSLILA. Vad innebär det?? Den orangea/röda slipsen Reinfeldt rockade förut kunde man ju tolka som att den signalerade någon form av sossemärkning -- men lila!? En snabb titt på Wikipedia och jag finner DETTA:

"Purple was the color worn by Roman Emperors and magistrates, and later by Roman Catholic bishops. Since that time, purple has been commonly associated with royalty and piety."

SÅ. Tänker Reinfeldt satsa på att 1. bli envåldshärskare/kejsare med hela Norden som sitt imperium eller 2. göra en Ulf Ekman?? Vad tror alla fashion folks därute?! Att jag försöker distrahera mig själv från en extremt monoton debatt genom långsökta konspirationsteorier? Naaaw.

Jepp. This actually happened *slår pannan i bordet*

Men en stor del av debatten bestod av att båda partiledarna uppenbarligen var medvetna om, och obekväma med, hur lika de var. Satt och väntade ivrigt på att någon skulle utbrista: "Din härmis!!" "Spegel!!!"

Det är synd. För jag (och jag tror att jag talar för hela det svenska folket *ödmjuk*) skulle gärna ha sett Reinfeldt och Löfven prata mer ideologi. Vad tycker ni om världen och samhället? Vad vill ni bygga för Sverige? Vad är det för hjärtan som bankar bakom de grå kostymerna!?! Istället blev det lite tjafsande om siffror, plus att båda menade att de egentligen var rätt lika. Tänkte mest såhär:

"They ssstole it from usss! Sneaky little moderater!!"

Annars kan de ju göra kändisgrejen och bara bli ihop?

Alla älskar ju Brangelina o kidsen??!

Sedan var det dags för en debatt mellan Jimmie Åkesson och Gustav Fridolin. Off to a tuff start när Åkesson hävdade att Miljöpartiet bedriver en EXTREMISTISK politik. Alltså inte för att vara den, men Miljöpartiet är ju bara extremistiskt för folk som tycker att det är "helt crazy" att värma kaffe i mikron. Det är extremistiskt för människor som tycker att raggsockor i glada färger är "whacky". Det är liksom lika extremt som att släppa lite för mycket på bromsen i nedförsbacken när man cyklar hem från skogen en alldeles mild vårdag i april när fåglarna kvittrar från grenarna.

Ja, men ni fattar. Det hela blir ju ännu knäppare när Åkesson påpekade att Miljöpartiet har radikala rötter, men skakade på huvudet när Fridolin kontrade med att Sverigedemokraterna har rasistiska och nazistiska rötter.

Ni vet när Åkesson påstod att han inte var medveten om partiets ideologi när han gick med? Min stilla undran: har någon... upplyst honom än? Går han fortfarande omkring o tror att Sverigedemokraterna föddes ur en vag olustkänsla gentemot EU-projektet? Cuz someone... needs to tell him. Alternativt: kan ingen fixa ett Historierevisionism-Bingo?? Så kan vi åtminstone ha lite family fun medan han kör.

o_O will i live 2 fight another day O_o

All in all: Gustav Fridolin pratade miljö, Åkesson hade inte sådär jättemycket att säga om miljö. Förvånande. Sedan pratade de lite om invandring (näeeh!?!), och även där framstod Fridolin som solid. Åkesson körde på den patenterade antingen-eller-metoden ("antingen har vi invandring eller bistånd!" "antingen får du lunch eller middag!" "antingen får du förmågan att flyga eller andas eld!").

Nej, nästa gång vill jag ha mer politik, mindre siffror, mer wrestling. Och mer djup. En sak tar jag dock med mig från Agendas Partiledardebatt, och det är detta:

rawrrr. call me!

Idag är det en TwiTtEeer Special! För alla älskar twitter, och alla älskar politiker med twitter. Vidare till Veckans miss och termen "invandringskritiker"!

Veckans miss: Moderat invandringskritiker goes twitter!

Jahapp, så nu har en moderat ledamot vid namn Björn Schaerström utnyttjat sin demokratiska rätt på the www för att replikera på Soran Ismails uttalande om Sverigedemokraterna. Let’s dig in, allihopa, för VAD kan ha gått fel?!

"Hallå du korkade Zoran Ismail! Vi invandringskritiska är INTE mot invandring eller invandrare! MEN VI VILL TA MIG FAN INTE FÖRSÖRJA DEM!!!”, skriver han under fredagen som en kommentar till diskussionen om att komikern Soran Ismail inte medverkar i SR inför riksdagsvalet, på grund av sin kritik mot Sverigedemokraterna.

HALLÅ du Björn! Soran Ismails namn stavas med ett S, inte ett Z, men jag antar du förutom att vara invandringskritiker också är S-kritiker, såatte… Det kanske var meningen! (Zing.)

Om folk fortfarande inte riktigt har fattat galoppen följer Björn upp med:

Hallå alla dumskallar i riksdag SR & SVT! Vi invandringskritiska är INTE mot invandring eller invandrare! MEN VI VILL TA MIG FAN INTE FÖRSÖRJA DEM!!!

Hörde ni det, era dumskallar!? Invandringskritiker är varken emot invandring eller invandrare!!

Jag läser dessa meddelanden som ett vrål som bara har legat och väntat i djupet av Björns själ. En kväll kunde han inte hålla sig längre. Ingen fattade ju! Ingen fattade grejen, essensen, med att vara invandringskritiker! LÖGNER, lögner spreds på SR och SVT och av Zoran Ismail! (Förbannad vare Zoran, med sin snuttiga nuna och lågmilda charm!) NÅGON var tvungen att ställa saker till rätta!

Okej. Nu kanske jag är ”korkad”, men kan någon förklara för mig varför människor som varken är emot invandrare ELLER invandring kallar sig för ”invandringskritiker”?

Varför kallar man sig inte något annat? Om man till exempel är moderatpolitiker och inte vill ”försörja” invandrare, gissar jag att man inte heller vill försörja andra. Det vill säga: man kanske vill sänka skatten och begränsa den gemensamma välfärden, inte bara för invandrare, utan även för, säg, arbetslösa eller folk som går på bidrag.

Då kanske man kan kalla sig, säg, ”bidragskritiker.”

För det kanske inte är så överjävla konstigt att folk tror att ”invandringskritiker” specifikt är emot invandring.

Det här är vad man ofta hör när någon är ”kritisk” mot ”invandringen”: 1. Invandringen har gått för långt, det finns inte jobb till alla! 2. Invandringen har gått för långt, folk vägrar anpassa sig utan segregerar sig! 3. Invandringen har gått för långt, Sverige ser inte ut som det gjorde förr, när de värsta problemen var Näcken i bäcken och att någon pallade äpplen från Fru Janssons gård! Det var en tid då INGEN skämdes för att bära knätofsar och spela polska!

Vet ni hur man också kan närma sig de här problemen? Vi testar en annan vinkel: 1. Vi har problem på arbetsmarknaden – hur kan politikerna formulera en hållbar arbetsmarknadspolitik? 2. Vi har problem med bostadssegregationen. Platser som Danderyd i Stockholm är otroligt homogena, vad kan man göra? 3. Här kommer en liten överraskning: alla samhällen förändras över tid! Om er största oro i världen är att polskan har fallit i glömska… Förlåt, men fokusera på lite riktiga problem? Folk som flyr till Sverige från Syrien har sett sina hem förstöras, sina nära och kära utsättas för tortyr, har lidit sig igenom de tre senaste åren. De har kanske förlorat sin bostad, saknar trygghet i vardagen, har inget hopp om att återfå ett liv de knappt minns. Ekonomiska flyktingar från exempelvis Eritrea har färdats tusentals mil, under otroligt osäkra förhållanden, för att de hoppas på något bättre.

Och här får folk panne om de hör arabiska talas i tunnelbanan.

Min poäng är: det går att formulera frågor annorlunda, beroende på med vilken blick man närmar sig sina medmänniskor. ”Invandringskritisk” är ett tomt ord som behandlar ”invandringsfrågan” som separat från alla andra politiska områden (arbete, bostad, skola, välfärd). Det leder bara till dumma uttalanden (se ovan) och korkad politik.

Om du har ”problem” med invandringen, ringa in vilka problemen är. Vilka områden berörs? Vad är det egentliga problemet? Är det FÖRSÖRJNINGEN, hallå du Björn?! Eller är det faktiskt invandrarna? För om det är ”invandrarna” (denna homogena grupp!) som är problemet kanske du bör ta och göra lite soul-searching. Och funta på om du inte ska byta ut ”invandringskritiker” mot ”purken rasist”. (Och innan någon säger något surt över att minsann inte ens får va kritisk utan att kallas rasist nuförti'n -- HALLÅ, hela staten Sverige ÄR invandringskritisk, annars skulle vi ha FRI invandring! Så, jo, visst får man diskutera. Sluta ta åt er.)

Veckans hit: Fuck dat twitter beef, Lars Ohly

Jag är en person som hänger rätt mycket på twitter (hehe, yeaaah) och ibland snubblar man över små guldkorn som bara LYSER UPP ens dag. I detta fall -- visste ni att Centerpartiets pressekreterare har som strategi att gå och dissa folk på twitter!? Dett är 1) otroligt roligt, och 2) möligtvis en medveten plan Centerpartiet har för att framstå som Alliansens Mean Girls. På Alla hjärtans dag utbytte han och Lars Ohly några catty kommentarer, förlåt, men är det bara jag som skrattar högt?

HA EN SKÖN HELG/DIE IN A FIRE.

Sedan följde han upp detta med denna glory:

SOCIALISTER ÄR LATA och KLIPPER SIG INTE! 

Åh, twitter. Gör mig så lycklig och så olycklig, oftast på samma gång. Peace out!