I sann Jonas Cramby-anda gick vi på klättringsexpedition i tisdags. Ingen fleece eller jaktkniv till hands men vi klarade oss upp till våra platser i Globen ändå, högt upp där luften är syrefattig - Kristin blödde näsblod - och en tappad krona kan krossa en fullvuxen man. Sällskapet känner ni igen, mina livskamrater Kristin och Ida.
Jag, liksom övriga Stockholm, skulle se konserten känd från Instagram: Watch The Throne.
Det öppnade med H.A.M., Kanye och Jay-Z befann sig ovanpå två gigantiska akvariekuber tio meter över parketten. Akvariet var fyllt av livs levande vithajar, importerade från ett hav i närheten.
Nä. Men det var början på en serie penisförlängardjur som fick agera visuella effekter tillsammans med balla laserstrålar. Förutom hajar fick vi se dobberman-hundar, örnar, tigrar och andra...rovdjur.
Redan i kön utanför Globen kunde jag konstatera att säkert 80% av publiken var Kanye West-fans, alltså svennebanan som hört ett par gamla Kanye-låtar på en 18årsklubb i Gamla Stan. Oerhört deprimerande.
De växlade mellan att framföra Watch The Throne-låtar och sina egna. Älskade Jigga valde i början att anonymisera sig på scen med solglasögon, keps och luva och ingen kan ha blivit gladare än jag när han lät oss se hans hundögon ihop med det där leendet. Dags för denna klassiker: GAH.
Stolt medlem av denna sekt.
Kul: efter konserten gick vi till efterfesten på Wall/V där självaste Jay-Z satt i ett hörn med sitt entourage (och x antal småtjejer?). Jag stod såklart tre meter bort och hyperventilerade, men fick EN BLICK. Ska leva på detta i åtminstone fyra år. Vid ett tillfälle spelade den influgna dj:n som borde ha ersatts av Kristin/Ida, aka Stockholms bästa djs, BRUNO MARS. Ett jävla hån. Kaos utbröt och dj:n bytte låt tio sekunder in.
Under Kanyes ego-halvtimme - grills gleamin - på den röda kuben körde han samma utnötta kärleksrant som han förpestade oss med på Way Out West i somras. Höll för öronen och satt i Idas knä. Både beundrar och föraktar den personen.
Sista ordet från duon, efter sjätte rundan av Niggas in Paris - OBS: har film på vårt beteende som jag kanske vågar lägga upp - hade Kanye, och han sa "You're gonna remember this moment for the rest of your life. You're welcome."
Var han TVUNGEN att förstöra ögonblicket? Kan någon sätta honom på Concerta så att vi slipper den skiten, tack. I övrigt: faktiskt en upplevelse jag aldrig kommer att glömma. Betyg: PPPP+. Stundtals kasst ljud :(.
Hela setlisten kan ni lyssna på här. Men lite kort bara:
Bästa från Watch The Throne: Äh, alla. Men speciellt: New Day. Älskade att de var så hudlösa och körde den så innerligt. Grät som ett barn. Lift Off (FAN vad vi trodde att Beyonce skulle gästa här), No Church in The Wild, Niggas in Paris (såklart). Saknade Made in America.
Bästa från Jay: Hard Knock Life, Izzo, Empire State of Mind, On to The Next One, Dirt Off Your Shoulder, I Just Wanna Love U (när FAN ska Pharrell släppa nytt?!), Big Pimpin och 99 Problems.
Bästa från Kanye: Can't Tell Me Nothing, Jesus Walks, Flashing Lights, Runaway, All Of the Lights och - tro det eller ej - Gold Digger, som han klämde in mellan Jays Big Pimpin och 99 Problems. Hehe.
Det har undrats över vem behöver Watch The Throne-samarbetet, alltså den andre, mest? Det ska jag svara på: Kanye behöver Jay-Z för respekten och Jay, som redan peakat och nu bara är MUSIKMOGUL kan behöva popularitetsskjutsen efter floppade Blueprint 3.
Så. That Shit Cray.
