Äh vad tråkigt skrivet, posten nedan. Jag gör ett nytt försök.
Jag är skitglad att ni varit så många som läst det som jag skrivit här, att ni kommenterat och peppat och orkat titta in flera gånger under veckor som jag inte ens förtjänat det (läs: skrivit nåt nytt). Och jag blir alltid helt orimligt glad av er som kommit fram på stan och på festivaler och sagt så fina saker när jag t ex varit jättebakis och behövt det som mest. Jag har ju börjat göra en massa andra saker men av någon anledning så är det när ni säger att jag måste fortsätta skriva som jag blir som allra gladast, det tar så sjukt hårt tag om hjärtat att det jag skriver kan betyda något för nån. Och ni är så coola och vettiga och bra och ifrågasättande vilket har varit jobbigt ibland men alltid nyttigt för mig. Jag hoppas att vi fortsätter höras, kanske här eller nån annan stans.
Helst av allt skulle jag vilja avsluta denna post med Beyonces I was here men jag blev rädd att den skämtsamma tonen ej skulle framgå så vi säger så här i stället: