Ok sist jag var vid internet en längre tid med en data så hade Herr släppt ett tung mixtape och VBDFR hoppade på Herr-tåget. Sen dess har två saker hänt:
 

1. Hon har släppt en video till Mile High Club. Inte min favorit från skivan men visst.
2. Folk har fortfarande inte tittat massa på alla hennes videos på internet. Har ni ens hört tapet hon släppte? Det är så få views på youtube vad händer!?

För att Herr förtjänar det ger jag er nu en unik chans att ändra ert beteende och omedelbart titta på en hel drös av hennes videos. De innehåller bra rap. Här är de, ingen ordning:

 

/hugo

I show #91 som släpptes alldeles nyss spelar jag denna extremt tunga sång av Georgia-rapparen Herr:

 

Som ni hör är det skitbra, och helt fullpumpat med influenser från olika håll. En produkt av sin samtid detta. Kanske utan sin egna artistiska riktning än så länge, det kändes lite så efter några genomlyssningar av båda Hit Em här uppe och hennes nya mixtape Frankie Flowers.  På tapet hörde jag ännu fler influenser från massa olika håll. Och vem vet, på Datpiff-versionen av tapet som jag precis upptäckte kanske det hörs ännu mer influenser? 

Datpiff-version? Jo alltså när jag hämtade tapet till min data och telefon för nån vecka sedan fanns det bara i en 10-sångers version på Spinrilla, nu typ 1.5 vecka efter det släppet har det dykt upp en version på Datpiff med 20 sånger! Sjukt dock att ingen version innehåller en mp3 av Hit Em (så då får man skriva till hennes manager på twitter och påstå att man är DJ så mailar han den).

Detta är jävligt bra hursomhelst. VBDFR har hoppat på Herr-tåget.

Klicka på omslaget för att komma till Datpiff-versionen:

/hugo

Man vet aldrig vad ni ska tro. VBDFR har ju trots allt aldrig kunnat sluta skämta om/hata på Drake. Kanske tror ni att Drakes remix av Club Going On A Tuesday skulle få oss att hoppa av Makonnen-tåget?

Det har inte hänt. Jag iaf (Hugo) har lyssnat för mycket på Makonnens katalog sen vi skrev om honom sist. Och jag har ca 0 emot denna remix, däremot kommer jag ju fortsätta spela orginalet när jag väljer musik på lokal eller till mina egna hörlurar :)

Ni hittar båda varianterna direkt här nedan, och som bonus underst hittar vi en ny Makonnen-sång där han gästar Father och Key! på Look At Wrist. Mycket tunga videos längst ner i detta blogginlägg.

En sak jag tänkte på. Ni som började lyssna på Makonnen idag, varför väntade ni tills nu? Var han inte go nog tidigare i sommar?

(obs behövde hitta ett sätta att använda denna bild, idag är en toppen dag att börja med makonnen!)

/hugo

Jag har semester och fantasy football-podcasterna har börjat sändas igen så blir inte enormt mycket ny rap för mig just denna juli. Ändå har jag lyckats hoppa upp på Makonnen-tåget. Ojoj nu vaknar min son visst så hinner inte göra mer än att bjuda in er till resan.

Här är olika nyckelord jag hade inkluderat om jag hade haft tid att skriva en lite längre text: Metro Boomin, Sonny Digital, Atlanta.

Lyssna på I Love Makonnens nya EP I Love Makonnen  och/eller andra skivor genom att köpa, ladda ner gratis eller strömma. Alla länkar för det hittar ni här.

Kolla även videon till I Don't Sell Molly No More.

OBS! Min romantiska kompanjon beskriver det hon hört av Makonnen så här: sången låter som en konstig norsk brytning och det är äckliga melodier.

Så det är inte för alla visst :D

// hugo

Så här ser han ut:
 

Rae Sremmurds hit No Flex Zone har missat cutten precis i säkert två VBDFR-avnsitt och i ett Jenny & Vänner-avsnitt. Det visste ni kanske inte? Det visste nog bara jag egentligen och kanske Sanna och/eller Petter om de verkligen noggrant lyssnade när jag nån gång svammlade om vilken hög av sånger som klarat sig till kvalet när det gäller vad jag spelar i showen. 

Naturligtvis hade jag nästan glömt bort att de fanns eftersom jag hörde sången för flera månader sen. Men! Nu finns det en video, som jag visserligen inte ens tittat på ännu men men jag minns starkt att jag gillar sången så jag chansar på att videon inte förstör precis allt. Sången är producerad av Mike Will Made It och medlemmarna i duon heter Slim Jimmy och Swae Lee. Självklart är de från Atlanta.

Av: Hugo

Snootie Wild låter inte alls som jag trott att du skulle låta. Ingenting kan man lita på längre! När old school-memphis-rap-älskaren Ivory tweetar om en sång av en Memphis-rappare så ska det låta som Koopsta Nicca eller åtminstone som Yo Gotti. Det vill säga, det ska låta mörkt och melodiskt och handla om mord och satanism eller låta jävligt trap och handla om logistiken kring kokainindustrin.

Men Snootie Wild låter inte alls så. Snootie Wild du gör mig INTE besviken, hade du inte låtit så bra hade jag blivit besviken men dessa hits du precis spelade upp för mig. Du låter som Shy Glizzy eller K-Camp. Med andra ord, du låter som att du har lyssnat massor på Future och det har jag faktiskt inget emot. Ovan hör ni Stackin & Flippin som handlar om pengar men det spelar ingen roll vad den handlar om jag kan inte sitta still till detta.

Om referensen "låter som K Camp" är för smal för er så vet jag inte vad jag ska göra mer än att låta er lyssna på sången där Snootie Wild och K Camp båda låter som K Camp. Made Me är en större hit än Stackin & Flippin fast att den inte är lika bra. Sånt är livet. 

Så här ser Snootie Wild ut (jag tog bilden där han står bredvid Kevin Gates pga du kan aldrig få för mycket Kevin Gates i ditt liv):

Av: Hugo

Vad har hänt med den mannnen? Sist jag hörde nåt om honom skulle han få en reality-serie som såldes in med typ 1 man 10 baby mommas 11 children, och nu när jag googlade visar det sig att den ställdes in av tevebolaget. Detta är nåt Sanna kanske kanske inte vet mer om. Jag kom hursomhelst att tänka på hur mycket jag tyckte om en Shawty Lo-vers när jag var liten. Ok jag var inte liten men det känns typ som att jag fortfarande levde som tonåringen eller i villfarelsen att jag var en tonåring (gick över när jag fyllde 23 typ) när Shawty Lo var på tapeten senast.

Han hade alltid ett rykte om sig att inte vara en så bra rappare men en go producent. Detta var ju när det som skrevs om rap fortfarande var väldigt NYC-centrerat och Diplomats kanske fortfarande fanns så det breda narrativet inom hiphop-media var ännu att det finns max en bra rappare från södern som inte är Scarface (och de kunde variera). Shawty Lo var aktiv under åren detta höll på att ändras, viss media började skriva saker som att Rich Boy ju är bra som rappare ändå och i samband med att Pimp C kom ut ur finkan började UGK nämnas jämte typ Geto Boyz och 8Ball & MJG snarare än några randoms som va med på big pimpin. Men nästan alla som skrev saker skrev fortfarande attt Bun B var den intressanta rösten i UGK och Shawty Lo var ingen en kunde lyssna på utanför klubben.

Jag hade börjat lyssna på UGK nån gång medan Pimp C fortfarande var inlåst, och chockats över hur mycket Pimp C dominerade ljudbilden och hur ofta jag tänkte att denna <<Bun B-vers behöver jag aldrig höra igen ändå>>.  Jag mnns också tydligt exakt när jag insåg att jag gillade Shawty Lo som rappare. Här:
 

Jag kom för Sean P från Youngbloodz och Juney Boomdata som jag av nån anledning hajpade då. KE On The track dödade denna och det kändes som att den var gjord för Shawty Lo. Jag fattar nånstans om ni inte känner samma sak om ni lyssnar nu, men då ska ni tänka på att ni hör den här sången första gången 2014 (några av er) och det är helt helt annorlunda än att höra en sån här sång och en sån här vers 2009. Södern-soundet har normaliserat in sig i era hjärnor vare sig ni var med på det eller inte. Denna sången låter ju normal idag och Juney Boomdatas vers sticker ju inte ut så mycket, men 2009 var detta fortfarande inte ljud som normaliserat in sig i hjärnorna hos de som skrev om rap. 

Som jag minns det.

Dagens throwback-rappare är SHAWTY LO och här är en till sång:

Av: Hugo

Låten jag väntat på i evigheter är äntligen här! Jag har obsessat över Young Thugs Eww sedan jag såg YouTube-klippet där Thug premiärar låten på en av Atlantas radiokanaler. Den här låten är så perfekt att jag inte finner ord. Ryktet säger fortfarande att Drake ska vara med på den slutgiltiga versionen och ni kan ju gissa vad jag känner inför det (ledtråd: 0 positiva känslor). Den version som nu finns ute kommer med lite random tags, men helt ärligt, jag tar hellre lite störiga dj-drops än en Drake-vers. Yup, jag drack ett stort glas haterade till frukost idag.

Jag antar att ni inte missat att Young Thugs samarbetsmixtape med Gucci Mane släpptes igår? LYSSNA PÅ DET!!! Det är lite ojämnt, och helt ärligt var det inga av de låtar jag inte hört innan som verkligen fångade mig, men jag tror kanske tapet kommer växa. Mixtapet hittar ni såklart på DatPiff! Nu väntar jag otåligt på att Young Thugs mixtape med Yakki Divioshi ska släppas, det har stått "Coming Sonn" på DatPiff i över en vecka nu.... Jag lyssnar på den här låten typ oavbrutet, älskar den hetsiga och stökiga produktionen.

Future släpper sitt andra album Honest om några dagar, men sedan ett par dagar tillbaka har man kunnat streama albumet på internet. Förvirring har uppstått eftersom streamalbumet först saknade några låtar, och andra  var bara snippets. Jag fuckar inte med snippets så jag har undvikit streamen, eller okej... jag "Sanna-lyssnade" lite som Petter417 skulle sagt. Sanna-lyssna = lyssna på ca 4-8 sekunder av varje låt. En låt som först saknades på streamen av Honest var Benz Friendz (Watchutola) som gästas av André 3000. Jag älskar André, han kanske till och med är min favoritrappare någonsin. Jag HATAR att göra sånna listor, men det är också något med hur André är så sparsam med gästverser (för att inte tala om egen musik) nuförtiden som gör att varenda inhopp han gör känns så JÄÄÄVLA rare. Att jag ska få se honom live i år? Kan knappt fatta det.

Anyway, Benz Friendz är en sviiiiiiiinbra låt, känns som Future och André verkligen hittade varandra där i studion och skapade lite magi, lagom throwback, lagom klassiskt, ändå modernt och väldigt Atlanta.

Vill man gräva ner sig lite i André 3000s gästverser kan man ju kolla in det här mixtapet som samlar någa av mina absoluta favoriter. Tyvärr saknas en av de verser jag gillar allra allra mest, nämligen denna från typ 2007:

ALLTSÅ SÅ PERFEKT. Jag orkar inte.