Ännu ett år och ännu en tragikomiskt tråkig installation av Oscarsgalan på ingång — detta år med extra allt när det kommer till Hollywoods traditionsenliga rasism. Det är knappast någon hemlighet att filmvärlden genomsyras av vithet och rasistiska undertoner vilket blev uppenbart med årets nomineringarna till den prestigefyllda galan. Det bleka startfältet bland kategorierna för både bästa manliga och kvinnliga huvud - och biroll var nästintill bländande i mer än bara stjärnglans. För det undangick knappast någon att alla var vita, alltså riktigt vita och sociala medier var nästan redo att arrangera ett hunger games i skådespelarnas ära.
Inte helt oväntat valde en del att besvara kritiken genom att skrika "PK!" medan de med slutna ögon förhoppningsvis vandrade mot närmaste belägna stup. För att låtsas som att strukturell rasism inte är ett fundament inom filmbranschen är lite som att säga att James Franco är Oscarsgalans bästa värd genom tiderna — det är helt enkelt inte rimligt och du borde förmodligen avfölja skådespelaren på Instagram före han börjar skicka obehagliga privatmeddelanden.
Bild tagen från Vox.
Lagom till att galan går av stapeln på söndag har The Hollywood Reporter börjat släppa anonyma intervjuer med akademiens medlemmar som röstar i detta debakel. Om THR dolda agenda var att bevisa hur rasistiska dessa personer faktiskt är så gör de ett imponerande jobb och jag kan endast applåderar dem. För i klassiskt klickbete-manér kan ni inte ana hur verklighetsfrånvända de hittills två intervjuobjekten tycks vara. Bortsett från storheten i att den nu 84 år gamla Clint Eastwood kan dominera biljettförsäljningarna med en måttligt budgeterad film — äntligen en vinst för den åldrade vita regissören som Hollywood hatar så eller hur — och faktumet att Patricia Arquette tar hem priser bara för att hon inte plastikopererade sig under inspelningen av Boyhood så visar dessa intervjuer prov på redan nämnda rasism.
Enligt en av de manliga medlemmar var kanske det mest offensiva med kontroversen kring Martin Luther King-filmen Selmas fråvaro att han och jämlikar pekades ut som rasister. Om detta inte är signumet för en vit kränkt någonting så vet jag inte vad. Samtidigt valde en kvinnlig medlem att inte blunda för faktumet att hennes kollegor till mestadels är vita män. Hon ville dock påpeka hur de inte är delar av en smal filmreferens och förtjänar därmed inte att bemötas med slagrop om jämlikhet mellan raser:
And as far as the accusations about the Academy being racist? Yes, most members are white males, but they are not the cast of Deliverance—they had to get into the Academy to begin with, so they’re not cretinous, snaggletoothed hillbillies. When a movie about black people is good, members vote for it. But if the movie isn’t that good, am I supposed to vote for it just because it has black people in it? I’ve got to tell you, having the cast show up in T-shirts saying “I can’t breathe” —I thought that stuff was offensive. Did they want to be known for making the best movie of the year or for stirring up shit?
Om jag inte misstar mig verkar ovanstående citat även innehålla lite lantisförakt à la Kinberg Batra? Deras gedigna insats i att bevisa just hur avskyvärda branschmänniskor kan vara är verkligen häpnadsväckande. Att konstens finrum skulle kunna användas som ett verktyg i kampen mot deciennier av förtryck? Nej usch det hör inte hemma.
The Hollywood Reporter kommer fortsätta att ge ut intervjuer med dessa dårar fram tills på söndag så det återstår att se ifall galenskapen fortsätter eller om det finns en strimma hopp. Lek dock inte naiv och förutsätt det värsta, en inställning du bör bära med dig när Oscarsgalan prisar den vita eliten denna helg. Personligen kan min entusiasm inför ett dansnummer från Neil Patrick Harris endast motsvara den som tillhör Tommy Lee Jones.
