Casa Cava – Mode, identitet och bubbel

Nu är Casa Cava äntligen i rullning igen efter ett litet uppehåll. Som ni alla måste ha längtat? I fredags fick jag (efter ca 30 mail fram och tillbaka) besök av en av Stockholms mest välklädda (och upptagna?) snubbar: Al-Wadood Suberu. Han pratade en massa stil och jag lyssnade i vanlig ordning uppslukat, samtidigt som jag skrev med ett glas cava i ena handen. Efter lite korrigering av cavarelaterade stavfel, har ni nu en sprillans ny intervju att avnjuta.

Al-Wadood Suberu

Hur ser du på mode? Vad är mode för dig?

- För mig handlar mode om ett uttryck. Mode är en förlängning av mig själv, jag tycker om att leka med teman och koncept. Eller numera är det ett uttryck, tidigare handlade det för mig om att ha mycket av allt, jag är en gammal sneakerssamlare. Men mer och mer handlar det för mig om ett uttryck, det är det jag tycker är kul. Jag tycker att det är coolt med Lagerfeld som har en outfit och rockar den. Eller en annan snubbe som heter Cornel West som är filosof, aktivist och författare, han är supertung och har en kostym och kör stenhårt på den.

Hur ser du mode som bransch?

- Det finns två sidor. Jag ser den ena sidan som ren konst med det rent kreativa, men andra sidan som en del av kommersen och det är den delen av branschen som är äcklig. Den delen bygger på att procudera något så billigt som möjligt, vilket bygger på att du förtrycker någon annan och att någon har det sämre ställt än du. Det är liksom ingen jämställd business. Modebranschen utnyttjar människor för en billig penning. Men det är en del av hur samhället ser ut i sig självt, att producera produkter så billigt som möjligt.

När uppstod ditt intresse för mode?

- Det väcktes nog ganska tidigt. Jag har kusiner som bor ute i Tumba, Daniel och Steven, som var väldigt medvetna om hur de klädde sig. Jag såg upp till dem och ville också klä mig så. När jag var elva eller tolv var jag väldigt inne i Kris Kross, jag hade en vit hoodie och ett par skitslitna jeans, jag såg säkert ut som katastrof men jag kände mig så jävla snygg i det. Det var en outfit som jag verkligen gillade och jag kommer verkligen ihåg hur jag kände mig när jag hade den på mig, jag mådde bra när jag hade på mig det.

Hur förhåller du dig till stil?

- Stil handlar om ditt uttryck. Det handlar om bekvämlighet, känsla och pondus. Att det du bär är du, det kanske är ett ganska klyschigt sätt att säga det på men det du bär är för dig och du rockar skiten ur det. Det är egentligen det som är stil.

Hur ser du på din egen stil?

- Det är svårt att försöka definiera sin egen stil. Om jag går igenom min garderob finns det säkert en röd tråd. Och om du tittar på mig är det kanske tydligt vart jag får mina influenser och referenser ifrån. Jag fattar om du tänker London och New York om du ser mig på gatan, för det är där jag hittar mina referenser.

Vilket är det bästa plagget du äger?

- Haha. Det bästa plagget jag äger. Det här är svårt. Shit vad svårt. Jag har en keps som har en misfit, som jag älskar och använder till allt. Det är en gammal baseball-keps som är i hundtandsmönster. Sen har jag en svart skjorta som jag älskar, om allting skiter sig så sätter jag på mig den där skjortan. Sen kanske det till och med är den där blå jeansskjortjackan, knapparna håller på att ramla av och jag har använt den skitmycket. Det går i perioder, det har med humör att göra.

Vilket är det sämsta plagget du äger?

- Plagg som man köper, använder en enda gång, och sen tittar man på det och tänker: vad fan köpte jag det där för? Jag har alldeles för många sådana plagg. Jag köpte exempelvis en vit bomberjacka, och jag tror att det är ett dåligt köp, jag tror att den kommer vara nice i sommar men om ett år så är jag högst tveksam till att jag kommer att tycka om den.

Vad har du på dig nu?

- Idag är det knas. Jag har Acneskor, 3sixteenjeans, Our Legacy-mockajacka, Our Legacy-jeansjacka och Our Legacy-skjorta. Men jag tänkte inte så mycket när jag satte på mig det. Jag har känt mig ganska oinspirerad idag. Jag fryser skitmycket så jag satte på mig lager på lager. Mockajackan var utgångspunkten, sen tänkte jag bara: hur fryser jag inte?

Hur ser du på trender?

- Jag gillar inte trender. De är opersonliga och de går för snabbt. Det är för mycket fokus på konsumtion. Trend är raka motsatsen till stil. Jag kan inte anse mig själv som en person som inte påverkas av trender, det gör jag ju men jag gillar inte trender. Jag försöker att så mycket som möjligt distansiera mig från trender men med en förståelse för att jag påverkas av dem.

Vilken är den fulaste trenden ever?

- Den där jävla upprullade hipstermössan, den var katastrof. Fucking katastrof. Eller den där pungen runt halsen, vad hände med en vanlig plånbok i fickan? Hela looken med hipstermössa och pung runt halsen blev rätt uttjatad efter ett tag….

Vem eller vad är din största modeinspiration?

- Snarare vad är min största modeinspiration. Det är människor och min omgivning, jag plockar bits and pieces. Det kan vara en vägg, en färgskala eller en look. Att titta på människor är det bästa jag vet, det absolut roligaste jag vet. Sen konsumerar jag jävligt mycket tumblr, det ska vi inte sticka under stolen med.

Vilket är ditt favoritmodemärke/modeskapare?

- Jag gillar Art Comes First och det de står för. Jag gillar The Brooklyn Circus och det de står för.

Annars kan ni hitta Al-Wadood här.

Casa Cava – Mode, identitet och bubbel

Denna gång fick Casa Cava riktigt finbesök. Jag fick nämligen besök av Philip Warkander – världens första modedoktor och årets vinnare av Stockholmsprisets modekategori. Philip var lite för intelligent för mig tror jag, eller för intelligent för sig själv. Jag blev ganska många gånger förvirrad innan jag förstod det genialiska han hade sagt. Det finaste han sa under kvällen var det han sa om trender: ”Trender, de är som tomtebloss, när de har brunnit upp då har de brunnit upp och det finns en poesi i det som påminner om livets flyktighet.”

Philip Warkander

Hur ser du på mode? Vad är mode för dig?

- Mode definieras av att det är en ritualiserad form av förändring, som inbegriper både en industri men också en kreativitet som hela tiden måste röra sig framåt, det måste hela tiden utvecklas och bli något nytt. Mode är väldigt poetiskt på det sättet, för det för oss in i framtiden. Kläder är ett verktyg jag använder mig av för att förstå omvärlden samt för att förankra mig själv i min samtid.

Hur ser du mode som bransch? Är den ytlig?

- Mode som bransch är rätt mångfacetterad och paradoxal eftersom den präglas av extrem originalitet och oändlig piratkopiering. Vad är ytligt, egentligen? Mode är en industri där ytan tas på allvar.

Känner du dig som en del av modebranschen?

- Många har väldigt svårt att se kopplingen mellan akademi och industri, och jag har länge varit en av dem. Men ju längre tid jag har varit i akademin, desto bättre har jag insett vilken påverkan den skulle kunna ha på branschen, genom att erbjuda kritiskt tänkande. På samma sätt kan akademin lära sig av industrins mer dynamiska inställning till kunskapsskapande.

Hur ser du på mode som en del av identitetsskapandet?

- En av modets primära funktioner är att skapa skillnader mellan kategorier av folk. Mellan man och kvinna, landsbyggd och stad, fattiga och rika. På så sätt synliggör mode många av de orättvisor som finns i samhället men bär också på möjligheten att göra gränser otydliga. Mode både förstärker och ifrågasätter orättvisor.

Vad spelar mode för roll i skapandet (och uppvisandet) av kön?

- En helt central roll. Det är en av modets främsta uppgifter. I skärningspunkten för många modefrågor finns frågan om kön. Jag tänker på den klädda kroppen, där mode under lång tid förstärkte idén om att mannen var det tänkande subjektet och kvinnan var det tänkande objektet. På senaste tiden har mode haft som funktion att ifrågasätta idén om att vi bara har två kön. På så vis kan det också finnas en subversivitet i modeuttrycket.

Hur samspelar mode och sexualitet?

- Genom att titta på mode kan vi förstå samhälleliga och kulturella ordningar. Mode kommunicerar på ytans nivå sådant som handlar om vårt inre liv. Mode kan skapa en brygga eller koppling mellan vårt inre liv och det yttre, och på så sätt synliggöra sexualiteter samtidigt som det ifrågasätter den här typen av uppdelning mellan yta och innehåll.

Hur förhåller du dig till stil?

- Jag försöker att inte fastna i en särskild smak. Smak är en konsekvens av den kontext vi befinner oss i. Jag försöker ofta att ifrågasätta varför jag tycker något är fint eller fult. Jag försöker fråga mig själv varför jag tycker att det är fint, varför har jag de preferenser jag har? Vilka värden reproduceras genom min smak och på vilket sätt kan jag ifrågasätta eller rubba på detta?

Hur ser du på din egen stil?

- I dagsläget har jag ett praktiskt problem, jag har min garderob i olika städer. Primärt i Paris. I helgen när jag var i Stockholm fick jag därför använda kläder som var upp till tio år gamla, det var det enda jag hade på plats. Det blev en tidsresa till en tid som jag har lämnat bakom mig eftersom kläder är en så stor del av vårt känsloliv, det var en märklig upplevelse.

Hur speglar mode din sinnesstämning?

- Jag var doktorand i fem år, vilket inte är ett glamouröst yrke, speciellt inte i Stockholms universitets lokaler. Jag satt i fem år och var endast fokuserad på mitt sätt att tänka, och därför var jag mest klädd i väldigt sköna kläder. När jag blev klar med min avhandling var det första jag gjorde att köpa en Gucci-kostym. Som en symbol för att nu, äntligen, kan jag klä mig i något extravagant och obekvämt. Jag måste vara klädd i något bekvämt när jag jobbar, så när jag är ledig har jag gärna någonting obekvämt på mig, och det älskar jag, det understryker att jag inte behöver prestera utan kan utforska mode på andra och friare vis än det akademiska.

Vilket är ditt favoritmodemärke/modeskapare?

- Gucci är för mig som en sexig italiensk dröm jag älskar att befinna mig i. Annars Moncler Gamme Bleu som är så innovativt att jag vid varje ny visning inte kan ta in det jag ser, det är som om min hjärna sprängs. Jag älskar när mode är så nytt att du överhuvudtaget inte kan förstå vad du ser, när det blir complete overload. När jag gick in i deras nya butik i Paris i höstas trodde jag att jag hade fått en hjärtattack, jag hade bröstsmärtor och svettningar och kunde knappt tänka, men sen förstod jag att jag bara var kåt av allt det nya. Jag kände mig förflyttad till en plats jag aldrig sett förut, en version av framtiden, och det gjorde mig knäsvag. Så ska mode fungera. Jag tycker att mode ska vara en fysisk upplevelse som påverkar dig på alla möjliga nivåer.

Vilket är det bästa plagget du äger?

- Jag köpte nyligen en vit midjekort skinnjacka från Moncler Gamme Bleu som inte alls såg ut som något jag ägt tidigare. Det var så spontant att jag var tvungen att roama i provrummet för att överföra pengar.  Jag gillade den eftersom den tvingade mig att tänka helt nytt, den passade inget jag redan hade i garderoben. När jag såg den visste jag att jag inte kunde lämna butiken utan den.

Vilket är det sämsta plagget du äger?

- Jag äger inga dåliga plagg, men jag äger fula plagg. Men de fyller ändå sina funktioner, för jag kan vara bakis eller ha influensa och då behöver jag något som känns som en stor filt. Jag skäms inte över plaggen men jag vet att jag inte kan träffa folk i dem. På 90-talet var modet väldigt 60-talsinspirerat, då hade jag byxor som jag fick stryka pressvecken på fem gånger per dag. Det där 60-talsciterandet var väldigt tidskrävande för mig.

Vad har du på dig nu?

- Jag gjorde en intervju imorse om Cheap Monday, så jag har Cheap-jeans på mig nu. Jag har en stickad Margiela-tröja som är varm och ett linne under så att jag kan ta av mig om jag blir för varm. Någonting intressant är att jag aldrig får komplimanger för tröjan sedan jag tog bort de kända Margiela-stygnen bak på tröjan. Vilket blir ett tydligt exempel på hur mode fungerar som distinktion.

Hur fungerar mode som en social distinktion?

- Om mode är en form av social stildistinktion, spelar det roll vilka varumärken du är klädd i, men de spelar roll beroende på vilken kontext du befinner dig i. När jag undervisade på en praktisk yrkesutbildning, kommenterade studenterna att jag matchade fint. Jag hade en Gucci-klocka och en Gucci-väska, men för dem var Gucci inte koden, utan bara matchning. Vilket visar på hur kontextbunden varumärkets makt egentligen är. Om jag annars befinner mig i sammanhang där folk läser just varumärket Gucci får den rödgröna färgkombinationen en helt annan mening, men där läste studenterna bara att jag är piffig. Det blev som en blixtbelysning av klassamhället.

Casa Cava – Mode, identitet och bubbel

Så blev det fredag igen och lilla Plura väntade Casa Cava-besök. Som sagt kommer jag varje fredag att bjuda över intressant folk som inspirerar mig stilmässigt för att dricka en massa bubbel och diskutera deras relation till mode, smink, stil, identitet och allt därtill. Denna fredag fick jag besök av geniet Hanna Johansson. Besöket inleddes med lagom mycket mode och avslutades med alldeles för mycket bubbel, lite så som jag hade tänkt mig att Casa Cava alltid ska vara.

Hanna Johansson

Hur ser du på mode? Vad är mode för dig?

- Mode för mig är ett system, ett jättetöntigt akademiskt svar, men jag ser på mode som jag ser på typ ekonomi. Förut jämförde jag mode med konst eller film, som har att göra med gestaltning eller fantasi. Men nu ser jag på mode som betydelsefullt för vår samtid på samma sätt som ekonomi är, väldigt betecknande för den här tiden. Mode är något som vårt samhälle i västvärlden är präglat av, att vara en vara, och konsumera sig till en identitet.

Hur ser du mode som bransch?

- Det finns ofta ett avstånd mellan branschen och industrin, och många uppenbara problem med det. På ett privat plan har jag mycket problem med modeindustrin, och har problem med att vara en person som skriver om mode. Det är någonting jag måste avveckla. Industrin är så dubbel, den etablerar destruktiva ideal, samtidigt som den är ett forum för oliktänkande.

Hur ser du på att mode ses som en ytlig bransch?

- Det är inte så konstigt. Det handlar ju om yta. Varje person som är normalt analytiskt begåvad fattar att det finns någonting under ytan. Branschen ses som ytlig för att mode behandlar just yta. Men jag tänker lite – är konstbranschen ytlig, alltså nu är jag så jobbig, för att det är en behandling av yta när pensel möter duk?

Hur ser du på mode som identitetsskapande?

- För egen del så har mode varit en del av mitt identitetsskapande, det blev så när mode började kännas intressant för mig. Jag var en sån anti-mode-person tills att jag var 13. Jag hade strumpor i sandaler och batiktröjor. Sen gick det upp för mig att jag kunde klä ut mig till alla andra eller klä ut mig till mig själv.

Hur förhåller du dig till stil?

- Jag kollar ganska mycket på vad andra har på sig och tar ställning till om jag vill göra exakt samma sak eller om jag vill göra exakt tvärt om. Om jag känner någon som klär sig fint, kan jag ta inspiration från den personen. Det är lite att jag ser någonting fint och vill vara lik det fina.

Hur ser du på din egen stil?

- Jag har en rätt snygg stil. Haha. Jag vet inte. Den kan pendla. Har ingen direkt tanke kring min stil. Min drivkraft just nu är bara att ha på mig kläder som gör mig maximalt snygg. Förut var det mer saker som skulle identifiera mig.

När är du maximalt snygg?

- Att känna sig snygg är en känsla, det betyder kanske inte att man är snygg. Jag känner mig snygg i plagg med öppen rygg, för att jag gillar min rygg. Eller när jag har på mig något med någon minigrej som är lite utöver det vanliga. Kommer jag någonstans i kostym så känner jag mig väldigt snygg för att det är något speciellt, en del av en uniform.

Vad har du på dig, vad täkte du när du satte på dig det?

- Klänning skuren i någon slags boxare-halterneck från Ann-Sofie Back med öppen rygg och vita lite utsvängda byxor från Filippa K. Klänningen är ny, jag ville ha något nytt på mig. Byxor kändes bara rätt, jag känner mig som en rnb-tjej när jag har kort klänning, så jag kände bara att jag var tvungen att ha byxor till.

Vad är ditt favoritmodemärke eller -modeskapare? Har du nåt/någon?

- Yves Saint Laurent. Haha. Jag blir blödig när jag pratar om honom. Han var en av de första modeskapare som jag bekantade mig med. Hans person fascinerar mig och allt det han gjorde, han skapade och bidrog med någonting som känns meningsfullt och unikt även idag. Han är fantastisk. Jag känner så mycket för honom som modeskapare. Jag hittade en gammal dagbok där det bara stod helt melodramatiskt: ”YSL har dött”. Jag tänker att jag måste ha varit ganska ledsen.

Vem eller vad är din största modeinspiration?

- Carolyne Bessette. För att hon var snygg. Och hon hade den bästa accessoaren ever: en ashet kille. Och Fran Lebowitz som har haft i princip samma kläder på sig sedan sjuttiotalet.

Vad har du för relation till smink?

- Jag är rätt dålig på att sminka mig, jag kan inget grundläggande men jag tycker om det. Jag har haft mycket läppstift. I tre års tid hade jag alltid läppstift, varje dag. Jag älskar hudvård, jag gör min egen deodorant och sånt. Jag skulle kalla min relation till smink ganska lustfylld.

Vilket är det bästa plagget du äger?

- En cocktailklänning från Acne som är kungsblå. Jag hade klänningen en massa i skolan när jag var typ 16, och har haft på mig den i många situationer som är positivt laddade.

Vilket är det sämsta plagget du äger?

- Jag har typ inget, det låter jättestörigt. Eller jag har många trosor som jag hatar. Mina päron är lantisar så jag kan inte förmå mig att slänga något som inte är trasigt. Jag har liksom en del fula och alldeles för stora trosor, varje gång jag tar på mig dem så känner jag bara: fy fan för dig.

Hur ser du på trender?

- Lite som på vädret. De finns. Min syn på vädret är att jag verkligen gillar alla väder, alla väder är kul på sina sätt. De är alltid beroende av vart de utspelar sig. Jag har svårt att värdera trender och det är omöjligt att distansiera sig från dem, de bara finns där, som vädret.

Vilken är den fulaste trenden ever?

- Jag ska inte säga fulaste, men jag tycker faktiskt att rent historiskt är den tid vi lever i just nu och de senaste 20-40 åren en del av den skevaste trenden. Det är för första gången trendigt att se utsvulten ut och att ha synliga ben. Jag tycker att det är fint men det är jobbigt att jag tycker det, och att det är en trend. Det är hemskt att det går trender i kvinnokroppar. Varför ska man ens förhålla sig till sin kropp på det sättet? Som en trend?

Hur ser du på att modebranschen är så ätstörd?

- Roten till det hela är väl att mode är fixerat vid vad som är nytt. Det som är nytt är ungt, och då smalt. Det är en slags perversion vid skönhetsfixering.

Finns det hopp för branschen?

- Hela modeindustrin och modebranschen har funnits rätt länge nu. Så jag tänker att det kanske kommer en modernistisk rörelse inom modebranschen – att någon trollar branschen. Att mode är en bubbla som om 50 år kommer att spricka eller utvecklas. Kanske att någon kommer att störta allting.

Casa Cava- Mode, identitet och bubbel

Varje fredag (från och med i fredags) kommer jag att bjuda över intressant folk som inspirerar mig stilmässigt för att dricka en massa bubbel och diskutera deras relation till mode, smink, stil, identitet och allt därtill. Jag tänker mig lite Pluras kök, minus en kåt gubbe med ölkagge och gitarr. I fredags fick jag besök av min vän Mi Märak. Besöket inleddes med att hon exalterat klampade in i lägenheten med meningen: ”Förlåt att jag är sen, men vet du att snubben i kiosken tar hål i öronen för 45 spänn?”

Välkomna till Casa Cava.

Mi Märak

Hur ser du på mode, vad är mode för dig?

– Mode är en viktig byggsten i mitt liv. Utan att låta banal, alla känslor som man någonsin har haft och vill uttrycka går att uttrycka med mode. Många saker som jag vill uttrycka i mitt liv, kan jag uttrycka med mode. Mode har blivit ett slags forum där jag kan uttrycka allt jag känner, tycker, tänker och står för. Mode behöver inte spela så stor roll, men det har blivit så för mig.

Hur använder du dig av mode för att skapa din personliga stil?

– Min stil är min identitet, exakt så som jag känner mig – så ser jag ut. Min stil är mitt utlopp för mina känslor. Känner du mig och är smart kan du antagligen läsa av hur jag mår – det vet väl du. Sätter jag på mig en Tacchini-track suit och ett par Louis Vuitton-klackar säger väl det ganska mycket om att jag mår jävligt bra just nu? Jag tänker nästan alltid praktiskt också. Jag gjorde aldrig det förut men nu gör jag det. Jag vet inte varför jag låter det ta plats nu, jag har kanske inte lika stort behov av att hävda mig längre.

Hur speglar mode din sinnesstämning?

– Det intressanta med mode är att man med hjälp av det kan välja vilken roll man vill spela. Det fascinerar mig att man kan lura folk. Hur jag kan byta roll om jag har en Max Mara-kappa eller en Fila-tröja på mig. Om jag mår dåligt kan jag sätta mig på Gondolen i en svindyr hatt och dricka en asdyr champagne, och ha en uppstyrd sminkning. Det är en dramatisk och teatralisk ådra jag har, som drar mig till mode. När man mår allra sämst och är modeintresserad så klär man sig som allra bäst.

Hur ser du på att mode ses som en ytlig bransch?

– Det är en ytlig bransch för att det är mycket ytligt folk som rör sig i den, men det är upp till var och en att tolka det som vad fan de vill. Jag kan inte säga så mycket mer. Att det för mig är självklart att uttrycka mig genom min stil och har mode i ryggen gör inte att alla andra måste se det så. Jag känner inte att jag måste försvara mitt intresse, för mig är det viktigt, det har bara blivit så – sen får andra tycka vad fan dom vill.

Hur ser din relation till smink ut?

– Min relation till smink är mer avslappnad nu än vad den var förut. Förut tyckte jag att det var roligare att göra en massa olika sminkningar och göra om mitt utseende, men jag är ganska färdig med det. Jag har försonats mycket mer med mitt utseende med åren. Det låter asklyschigt men jag har försonats med mitt utseende på ett helt annat sätt. Förut tyckte jag att det var roligare att spela andra personer. Jag är dock fortfarande väldigt mån om att använda rätt produkter.

Hur ser din relation till tatueringar ut?

– Jag har ingen relation till tatueringar.

Men du har ju tatueringar?

– Men jag har ingen relation till dem. De sitter där de sitter. Tatueringarna har ingenting med mitt intresse för mode att göra. 

Vem är din favoritmodeskapare?

– Genom tiderna? Ann-Sofie Back och Miuccia Prada, alltid.

Vem är din största modeinspiration?

– Alla som jag någonsin omgett mig med.

Vilket är det bästa plagg du äger?

– Ett par tangatrosor i gråmelerat och vitt.

Vilket är det fulaste plagget du äger?

– Jag har inga fula plagg.

Vilket är ditt bästa sminkköp?

– Min liptint från MaxFactor, först fick jag det gratis på en visning och använde den motvilligt i början för att jag är en stropp. Nu klarar jag mig inte utan den, den är bra när man är uppstyrd, när man är bakfull, när man är solbränd, när som – den är alltid bra.

Hur ser du på trender?

– Oväsentliga.

Vilket är ditt sämsta trend-modeköp?

– Neonfärgade plastarmband från H&M. Men nu kommer jag att börja använda dem jättemycket bara för att du tar upp det.

Vilken är den fulaste trenden ever?

– Allt som kan relateras till Metro Mode.