Hanna Johansson

Hanna Johansson med vän

Amanda Mann 21:40 26 Aug 2014

image.jpg

0 Kommentera Läs mer

Casa Cava: Hanna Johansson

Amanda Mann 12:00 18 Mar 2014

Casa Cava – Mode, identitet och bubbel

Så blev det fredag igen och lilla Plura väntade Casa Cava-besök. Som sagt kommer jag varje fredag att bjuda över intressant folk som inspirerar mig stilmässigt för att dricka en massa bubbel och diskutera deras relation till mode, smink, stil, identitet och allt därtill. Denna fredag fick jag besök av geniet Hanna Johansson. Besöket inleddes med lagom mycket mode och avslutades med alldeles för mycket bubbel, lite så som jag hade tänkt mig att Casa Cava alltid ska vara.

Hanna Johansson

Hur ser du på mode? Vad är mode för dig?

- Mode för mig är ett system, ett jättetöntigt akademiskt svar, men jag ser på mode som jag ser på typ ekonomi. Förut jämförde jag mode med konst eller film, som har att göra med gestaltning eller fantasi. Men nu ser jag på mode som betydelsefullt för vår samtid på samma sätt som ekonomi är, väldigt betecknande för den här tiden. Mode är något som vårt samhälle i västvärlden är präglat av, att vara en vara, och konsumera sig till en identitet.

Hur ser du mode som bransch?

- Det finns ofta ett avstånd mellan branschen och industrin, och många uppenbara problem med det. På ett privat plan har jag mycket problem med modeindustrin, och har problem med att vara en person som skriver om mode. Det är någonting jag måste avveckla. Industrin är så dubbel, den etablerar destruktiva ideal, samtidigt som den är ett forum för oliktänkande.

Hur ser du på att mode ses som en ytlig bransch?

- Det är inte så konstigt. Det handlar ju om yta. Varje person som är normalt analytiskt begåvad fattar att det finns någonting under ytan. Branschen ses som ytlig för att mode behandlar just yta. Men jag tänker lite – är konstbranschen ytlig, alltså nu är jag så jobbig, för att det är en behandling av yta när pensel möter duk?

Hur ser du på mode som identitetsskapande?

- För egen del så har mode varit en del av mitt identitetsskapande, det blev så när mode började kännas intressant för mig. Jag var en sån anti-mode-person tills att jag var 13. Jag hade strumpor i sandaler och batiktröjor. Sen gick det upp för mig att jag kunde klä ut mig till alla andra eller klä ut mig till mig själv.

Hur förhåller du dig till stil?

- Jag kollar ganska mycket på vad andra har på sig och tar ställning till om jag vill göra exakt samma sak eller om jag vill göra exakt tvärt om. Om jag känner någon som klär sig fint, kan jag ta inspiration från den personen. Det är lite att jag ser någonting fint och vill vara lik det fina.

Hur ser du på din egen stil?

- Jag har en rätt snygg stil. Haha. Jag vet inte. Den kan pendla. Har ingen direkt tanke kring min stil. Min drivkraft just nu är bara att ha på mig kläder som gör mig maximalt snygg. Förut var det mer saker som skulle identifiera mig.

När är du maximalt snygg?

- Att känna sig snygg är en känsla, det betyder kanske inte att man är snygg. Jag känner mig snygg i plagg med öppen rygg, för att jag gillar min rygg. Eller när jag har på mig något med någon minigrej som är lite utöver det vanliga. Kommer jag någonstans i kostym så känner jag mig väldigt snygg för att det är något speciellt, en del av en uniform.

Vad har du på dig, vad täkte du när du satte på dig det?

- Klänning skuren i någon slags boxare-halterneck från Ann-Sofie Back med öppen rygg och vita lite utsvängda byxor från Filippa K. Klänningen är ny, jag ville ha något nytt på mig. Byxor kändes bara rätt, jag känner mig som en rnb-tjej när jag har kort klänning, så jag kände bara att jag var tvungen att ha byxor till.

Vad är ditt favoritmodemärke eller -modeskapare? Har du nåt/någon?

- Yves Saint Laurent. Haha. Jag blir blödig när jag pratar om honom. Han var en av de första modeskapare som jag bekantade mig med. Hans person fascinerar mig och allt det han gjorde, han skapade och bidrog med någonting som känns meningsfullt och unikt även idag. Han är fantastisk. Jag känner så mycket för honom som modeskapare. Jag hittade en gammal dagbok där det bara stod helt melodramatiskt: ”YSL har dött”. Jag tänker att jag måste ha varit ganska ledsen.

Vem eller vad är din största modeinspiration?

- Carolyne Bessette. För att hon var snygg. Och hon hade den bästa accessoaren ever: en ashet kille. Och Fran Lebowitz som har haft i princip samma kläder på sig sedan sjuttiotalet.

Vad har du för relation till smink?

- Jag är rätt dålig på att sminka mig, jag kan inget grundläggande men jag tycker om det. Jag har haft mycket läppstift. I tre års tid hade jag alltid läppstift, varje dag. Jag älskar hudvård, jag gör min egen deodorant och sånt. Jag skulle kalla min relation till smink ganska lustfylld.

Vilket är det bästa plagget du äger?

- En cocktailklänning från Acne som är kungsblå. Jag hade klänningen en massa i skolan när jag var typ 16, och har haft på mig den i många situationer som är positivt laddade.

Vilket är det sämsta plagget du äger?

- Jag har typ inget, det låter jättestörigt. Eller jag har många trosor som jag hatar. Mina päron är lantisar så jag kan inte förmå mig att slänga något som inte är trasigt. Jag har liksom en del fula och alldeles för stora trosor, varje gång jag tar på mig dem så känner jag bara: fy fan för dig.

Hur ser du på trender?

- Lite som på vädret. De finns. Min syn på vädret är att jag verkligen gillar alla väder, alla väder är kul på sina sätt. De är alltid beroende av vart de utspelar sig. Jag har svårt att värdera trender och det är omöjligt att distansiera sig från dem, de bara finns där, som vädret.

Vilken är den fulaste trenden ever?

- Jag ska inte säga fulaste, men jag tycker faktiskt att rent historiskt är den tid vi lever i just nu och de senaste 20-40 åren en del av den skevaste trenden. Det är för första gången trendigt att se utsvulten ut och att ha synliga ben. Jag tycker att det är fint men det är jobbigt att jag tycker det, och att det är en trend. Det är hemskt att det går trender i kvinnokroppar. Varför ska man ens förhålla sig till sin kropp på det sättet? Som en trend?

Hur ser du på att modebranschen är så ätstörd?

- Roten till det hela är väl att mode är fixerat vid vad som är nytt. Det som är nytt är ungt, och då smalt. Det är en slags perversion vid skönhetsfixering.

Finns det hopp för branschen?

- Hela modeindustrin och modebranschen har funnits rätt länge nu. Så jag tänker att det kanske kommer en modernistisk rörelse inom modebranschen – att någon trollar branschen. Att mode är en bubbla som om 50 år kommer att spricka eller utvecklas. Kanske att någon kommer att störta allting.

0 Kommentera Läs mer

Modebevakningen



Amanda Mann skriver om mode.

Hon är obotligt förtjust i obekväma skor och gamla italienska märkesplagg. Hon är mindre förtjust i models.com och avskyr Terry Richardson. Den här bloggen kommer att uppdatera om moderelaterade nyheter och – ur ett genusperspektiv – diskutera dem. Det här är Nöjesguidens modebevakning.

Håll er uppdaterade!

Gilla Nöjesguiden!

Vill du få veta precis allt som händer på nöjesguiden.se? Gilla oss på Facebook!

Gilla