Midsommar står för dörren. Med andra ord är det dags att skåla för färsk potatis och sill ännu en gång. Alkoholen kommer flöda med nationalismen. Men istället för att gråta över hur fantastiskt detta land och dess traditioner är tycker jag vi istället ska se till våra musikaliska talanger. Kanske finner du här ditt alternativa soundtrack för fredagsnatten.
När vi bekantade oss senast med GRVGXR så var det samarbetet med UV boi som låg i fokus. Det är dock icke att förglömma vilken sällsynt talang han är på egen hand. Nu återvänder Dalarnas instrumentella Robert Smith med spåret Lynch, en titel som kanske är inspirerad av det mest Twin Peaks-esquea samhället du kan finna bland landskapets mytomspunna skogar? De mörka och skräckinjagande syntharna består i alla fall när bilden av en "dungeon" - eller fängelsehåla om vi nu ska tala ren svenska - målas upp. Trummorna balanserar dock mer på technorytmer än det etablerade trapmönstret. Summan blir en danslysten historia för det knarkigaste av uteställen, med ett outro som fångar allt den atmosfären lär innebära.
Här har vi ännu en veteran bland BeatGenerationens alster i form av Nite Flights. För er som kanske minns är detta Stockholm-drömpopparen Azure Blues sidoprojekt tillsammans med den grafiska designern Slobodan Zivic. Tidigare i år debuterade de med en självbetitlad EP och redan nästa vecka släpps uppföljaren, turligt nog har vi nu blivit givna en singel nu för att lätta på väntan. Låten Enterprise är inte helt oväntat en analog rymdopera med discoinfluenser av cinematiska proportioner. Gömmer det sig här kanske en konspiration likt sammanbandet mellan Trollkarlen från OZ och Pink Floyd - The Dark Side of The Moon? UFO-fanatiker är mer än välkomna att testa med en valfri scen från 2001: A Space Odyssey.
Molniga produktioner med trapflödande trummor tycks frodas i Skandinavien just nu. Därför är det anmärkningsvärt att flera inte har fått upp ögonen för Krater. Från den instrumentella EP:n Get Down till ett flertal remixer; göteborgaren gör musik som ena stunden kan starta en moshpit, för att sedan bjuda upp till den emotionellaste av tryckare. Han bemästrar sitt hantverk som bäst när några av rapparens Futures allra tyngsta låtar förvandlas till fjäderlätta romanser med ambienta synthar. Ett ytterligare konststycke är när han gör motsatsen med Seinabo Sey - Younger där den finstämda hitsingel förvandlas till en orkester styrd av brassinstrument. Behöver jag säga det igen? Bara och börja ta dig igenom hans Soundcloud.
