År 2015 var året då grime blev en världsangelägenhet. Kanye West drog upp en armada av MCs på Brit Awards scen när han där uppträdde, Skeptas långa erfarenhet av hårdkokta låtar blev påtaglig även på andra sidan Atlanten och självaste Andres Lokko placerade Elijah & Skilliams samlingsalbum på sina lista över årets bästa plattor.

Så nu när det nya året tar sin början är det uppenbart att vågen av salivdränkta rader över garagebeat inte har nått sin peak än. Redan i slutet av denna månad, närmare bestämt 30 januari, besöker redan nämnda legendaren Skepta vår huvudstad och Nobelberget för vad som lär bli ett galet uppträdande. I ett kanske inte så medvetet försök till uppladdning har hans trogna arbetspartner sen flera år tillbaka, Plastician, släppt en mix som lär kunna ta förväntningarna till bristningsgränsen.

Det har nämligen gått tio år sen de två spelade in låten Intensive Snare, vilket de på samma dag toppade med ett sen dess klassiskt set på Rinse FM – den erkända brittiska radiostationen, som då endast spelade på piratvågor. Visst 2006 var måhända ett tag sen nu, men det glöder fortfarande om dessa tidslösa och renodlade grimemonster till låtar, vilket ni kan höra nedan.

Mest uppseendeväckande för svenska lyssnare borde dock vara att ett svenskt namn faktiskt gästar denna mix, och då talar jag inte om throwbacken till förra årtiondet. Då promenaden längs minnenas boulevard med Skepta inte tar sin början förrän längre in på mixen hör vi istället ett öppningsspår tillhörande CVRL, en tämligen okänd producent från Stockholm som Plastician tycks ha fått upp ögonen för – CVRLs låtbud är till exempel en stor del av den brittiska beatsvirtuos mix The Wave Pool MMXV. Under sommaren premierade jag CVRLs debutalbum här på bloggen, och ja jag tar helt på mig hans senaste framgångar och förmodligen lysande framtid.

Låten heter Seven Seals, ett vemodigt men baslystet samarbete med Øfdream. Ni kommer säkerligen få höra mer ifrån CVRL i framtiden, speciellt om ni håller utkik på bloggen den kommande månaden, mer säger jag inte nu. 

Med novembers mörker kring hörnet bestämde jag mig under helgen för att göra en mix i Halloween och Alla Helgons tecken.

Med inspiration av 90-talets – och numera även 2010-talets – craze för tonårshäxor och gamla skräckfilmer slängde jag ihop denna mix för hand i FL Studios, döm mig därför inte för mycket när det kommer till övergångarna. Resultatet blev en blandning av akustisk emo-trap, sorgligt nedpitchade Justin Bieber-remixer, gammal fransk coldwave och en del häxkonst – guldstjärna till den som känner igen bonusspåret. Om den enda högtiden du bryr dig om är Midsommar och alla de svenska traditionerna finns i alla fall två låtar från de svenska producenterna GRXGVR och CVRL att hålla utkik efter.

Men har du ännu inte kommit över den gångna helgen och vill komma närmare de ockulta, eller bara lyssna på ett oklart urval av bra låtar, är det bara att tänd några ljus och trycka på play.

Tracklist:

1. GRXGVR - Northbound
2. Asylum Party - Julia
3. nothing,nowhere - lake house feat. Mikey The Magician
4. Jack Ü - Where Are You Now feat. Justin Bieber (KamiYa remix)
5. NYQUILL - Fell Ur Love
6. Roy Wood$ - I Got (WTCHCRFT remix)
7. Hellion - We Drink the Blood, We Eat the Body feat. Fifty Grand
8. EASTGHOST - Lethe
9. HNRK - Nekrophag
10. Skepta - Nasty (Klimeks remix)
11. glocque - Quelling Deposit
12. CVRL - You
13. Cyrax - I Like

Ingen har väl gått miste om att vi lever under det svenska musikundret? Medan vi chockeras av svenska producenters förmåga att producera hitsingel efter hitsingel, vill jag fortfarande mena på att den mest framåtsträvande falangen av svenskt musikskapande befinner sig gömd bland Soundclouds flöde.

En av de som når framgångar i det tysta är CVRL från Dalarna, vars sydstatstrolska symbios mellan häxhouse och egensinnig trap  har byggt upp ett momentum som når sitt klimax med debutalbumet Melatodin.

Producentens känsla för melodier och kraftfullt strukturerade låtar är här påtaglig när han under nio spår berör samtliga känslomässiga lager, genom dimtäta atmosfärer och storslaget surrealistiska vyer. Medan låtar likt öppnaren Slow Dive och Rodljus förtrollar med hjärteskärande synthar och hypnotiserande röstsamplingar, dundrar till exempel Trespassing förbi på en postapokalyptisk motorväg med vrålande basgångar och mordlystna trummor.

Här gästar även en rad talangfulla namn, där bland vännen SLVRFNG och London-kollegan Kareful, vars personliga attribut  är en viktig del av detta något svårdefinierade album. För det är ett album som balanserar mellan nedstämmande och uppflyftande ljudbilder i ett löpande tempo. Men var hör ljudbilderna hemma? På ett klubbdansgolv? Framför en festivalscen? Eller bland träden på ett skogsrave?

Spelar svaret på frågan någon roll i slutändan? Denna musik har vuxit fram genom internet, så kanske är det just det dansgolvet den är bäst lämpad för. Det och soundtracket till ett postapokalyptiskt ravedrama, för jag anser verkligen att CVRL:s röst borde finnas bevarad efter bombernas fall.