Det stämmer att Atlanta länge har varit synonymt med sin ständigt blomstrande trapscen, men samtidigt kan ingen säga emot faktumet att den amerikanska staden även har en fallenhet för allt avvikande inom rapscenen. Medan Gucci Manes gamla protegé Young Thug polariserar signar ILoveMakonnen med OVO och Rome Fortune samarbetar med det elektroniska undret Four Tet.

Ett "New Atlanta" har vuxit fram och en central del i det maskineriet är kollektivet Awful Records med rapparen och producenten Father som dess de facto. Sen förra året har de blivit kända för en progressiv och mångfacetterad tolkning av trap, rnb och klassisk södern rap. Bland detta tumult av det ständigt flödande utbudet från ett dussintals medlemmar finner vi Abra, en sångerska som har gått från att spela in akustiska Waka Flocka-covers i sitt badrum till en av de mest spännande drivkrafterna i detta underliga rap-avantgarde-ensemble.

Efter att ha debuterat med ep:n BLQ Velvet och låtar som Needsumbody — där den självbetitlade "Darkwave Duchess" sjöng likt en gotisk Aaliyah filtrerad genom Lana Del Reys tungsinta barockpop — släpper Abra nu sitt första album Rose, tolv spår härstammande i oskuldens förlorande enligt sångerskan själv. Med egenproducerade beats där avskalade synthar möter 80-talsklingande oktavbaser ljuder Abras röst som endast i falsetter skulle kunna illustrera den smärtande känsla av sensuellt regnig noir hon tycks vilja framhäva. 

Vare sig det är mobilsurrande-trapaholics-balladen Tonight! eller hypnotiserande egensinta U KNO, sällan lyckas rnb-artister fånga det vemod genre kan ge upphov till så okonstlat som Abra gör, i sitt kall efter kärlek till takten av 808s. Streama Rose nedan, det är en mörk våg av ljudbilder lika mycket kokain-Miami som omslaget insinuerar, och gothpopig som musiken berättar.