Tidigare idag bloggade Hugo om vilka låtar olika amerikanska fotbollsspelare valde att gå in till under NFL-draften. Olika atleters mer eller mindre lyckade låtval fick oss att fundera på hur det skulle se ut i ett parallellt universum där VBDFR var stjärnatleter istället för rapnördar. Vilka låtar skulle vi själva gå in till under en NFL-draft?
Första rundan, val 1:
Atlanta Falcons väljer:
Sanna, QB (quarter back):
Först tänke jag att jag skulle välja nån female anthem, typ Webbies "Bad Bitch", Yo Gottis "5 Star", remixen av "My Chick Bad" eller typ Remys "Fresh". Men efter lite ytterligare funderande kände jag att tillfället snarare skulle kräva en sån där riktigt fet motivations-låt, och då finns det bara ett altnerativ för mig. Futures You Deserve It är min go to-motivationssång, jag lyssnar på den typ varje gång jag tänker att jag borde hoppa av skolan eller att mitt liv kommer gå åt helvete. Den här låten kan ta mig igenom vilken skitdag som helst, och jag ska LÄTT blasta den när jag tar examen :D
Första rundan, val 2:
New Orleans Saints väljer:
Hugo, SS (strong saftey):
Jag har två saker jag tänkte på när Sanna förelsog att vi skulle välja varsin draft-sång.
1. Jag gillar när atleter bygger upp nån sorts stark tro på att världen är emot dem. Oavsett om den världsbilden är rimlig eller verklighetsförankrad alls. I media får vi läsa om hur bra de är på sin sporter osv, kanske påpekar någon att de gjorde nån felpass nån gång och så där men annars är det rätt peppad stämning. Men när de intervjuas kokar de bakom ögonbrynen av ilska och de säger fuck the haters, ingen vet vilka the haters är men det spelar ingen roll för det är känslan av att lyckas i motvind som är det viktiga.
2. När jag idrottar tycker jag om att förmedla en aura av att det går lätt för mig.
När jag cyklar över en bro i Stockholm kämpar jag ofta som ett djur pga sådär med konditionen va + lättare att bita ihop och ta i än att sakta ner och hoppas av cykeln. När jag närmar mig och passerar en annan som kämpar ändrar jag direkt framtoning, sätter mig upp på sadeln och trampar långsamt chillat som att jag bara gled upp hur lätt som helst. Ett direkt hån mot den långsammare och kämpande främlingen på cykel som jag passerat.
När jag har hajkat när jag åkt skidor har jag ibland, dvs promenerat upp för berg där det inte finns liftar har jag så klart alltid tyckt att det är skitjobbigt. Personen efter mig kanske inte märker det, för när jag kommit upp på typ en platå och egentligen vill dö av trötthet har jag ovanför den bakomvarande kämpande kompisen ställt mig och dansat lite. Som att jag är lite uttråkad av promenaden och behöver få ut lite överskottsenergi.
Eftersom jag just nu inte kommer på någon sång som kombinerar känsla 1 och 2 så innebär detta att jag står i valet och kvalet mellan att välja antingen en fuck-alla-hatare-klassiker eller en danshit. Antingen väljer jag Wes Fifs och B.O.B.s techno-rap klassiker Haterz Everywhere. Denna kom när B.O.B. var Kendrick Lamar typ. Eller så väljer jag en dansvänligare hit, såsom We Are Toonz Nae Nae, GS Boyz Stanky Leg, Hurricane Chris She Fine eller Lil Wils My Dougie eller kanske B Hamps Do The Ricky Bobby. Näe, eftersom jag är vald av New Orleans Saints så får det bli Louisiana Cashs gamla goding Walk With A Dip:
Första rundan, val 3:
San Francisco 49ers väljer:
Petter417, TE (tight end):
Jag väljer Paaps Salam pga: ja e inte muslim men jag tror nog ja lever i haram ibland.