Sverige kan knappast skryta om ett överflöde i talangfulla bedroom producers — men det finns en klart växande scen och där är Grxgvr dess mest självklara stjärna. Med sin fantastiska Toothtaker EP samt imponerande beats för rappare som Yung Lean och det progressiva enigmat Bones har han gjort sig ett namn som en av Soundclouds mest lovande talanger. Över 100 000-tals lyssningar ljuger ej och när många enkelt tar efter har denna producent funnit en egen ljudbild som differentierar honom från alla andra.

Denna ljudbild illustreras kanske som bäst med den nya singeln Eurotrash från hans kommande 4EVER YOUNG EP. En minst sagt skrämmande skapelse har byggts upp av ylande atmosfäriska lo-fi-synthar, öronbedövande basslingor och minimalistiska ackordföljder där tankarna förs till en sorters instrumental trap. Sen när andra faller i fällan att förlita sig på ständigt säkra Lex Luger-808s utmanar Grxgvr normen med trummönster bestående av bland annat hårt slående rimshots och raspande hi-hats — vars effekt är en frenetisk jonglering med takter och skallbensknäckande effekter.

I slutändan är musiken denna producent från Dalarna gör helt i linje med de trakter han härstammar ifrån. Här är det som om svensk vemodighet togs till kaotiska nivåer i ett postapokalyptiskt landskap, en plats där skotrar täckta i taggtråd kan härja som i en scen från en svensk vintermotsvarighet till Mad Max. Så låt oss bara säga att om fredagens solförmörkelse skulle vara för evigt, var då redo att spela Grxgvr för alltid — du håller dig tydligen ung på det viset.

Läs även: Lär känna Soundclouds frälsare EASTGHOST med fantastiska ep:n Omniscient They

Bild via eyesandedge.    

Internets påverkan på dagens musikklimat är en vi kan tjata till döds. Det lär väl knappast ha undgått någon att allt ifrån torrents till sociala medier har haft ett stort inflytande över hur vi konsumerar musik idag. Men bland de mer självklara faktorerna finns outtalade hjältar och en som inte prisas tillräckligt är Soundcloud. Detta svenska musikdelningsforum har sen 2007 möjliggjort för ungdomar — så kallade bedroom producers — att med sina laptops nå ut från sovrum till lyssnare över hela världen. Kontakter har knytits, nya yttringar har skapats och den instrumentala musikens nuvarande välmående har helt enkelt mycket att tacka Soundcloud för.

Men även fast gigantiska plattformer som denna uppmuntrar kreativitet så kan den ibland sluta upp som en käpp i hjulet. Producenter finner en relation till en viss ljudbild eller trummönster och helt plötsligt har vi hundratals varianter av — till exempel den nuvarande dominerande subgenren — melankolisk synthtrap att konsumera. Progressiviteten upphör där någonstans och övergår istället till inflation. Då krävs en ny producent, låt eller projekt som kan skaka om fundamentet och kanske är detta vad EASTGHOST har att erbjuda.

Denna mystiske producent härstammar från det amerikanska hipstermeckat Portland där han blev en del av kollektivet STYLSS. Med en stadigt växande följarskara på Soundcloud sen första uppladdningen för två år sen har han byggt upp ett momentum som nu tycks nå sitt klimax med fantastiska ep:n Omniscient They. Sällan har jag stött på något så pass skrämmande vackert som detta magnum opus av åtta spår där genreöverskridande ljudbilder gör det svårt att likna projektet med något annat där ute. Det är — enligt han själv — sex månader av sitt liv komprimerat till 35 minuters fusion av ambient trap och drum n bass.

Med rabiata rimshots och själsomskakande bas kan vi dränkas i svett på det storslagna titelspåret eller drömma oss bort med den lågmälda Flint Hills akustiska gitarr och lo-fi-trummor — den ljudmässiga mångfalden är som sagt total, fascinerande och oerhört välproducerad. Blod, svett och tårar lär säkerligen runnit mellan fingrar och tangenter när varenda lilla ljud mixades till perfektion. Resultatet blir ett svävande soundtrack gjort för sena sommarnätter.

Detta är helt enkelt vad du vill höra ekandes i horisonten rullandes på en lånad cykel med ett skogsrave som destination.

Detta är även utan tvekan vad du vill hypnotiseras av när du försvinner in i dimman på den dunklaste av svartklubbar.

Visst det finns en risk att ditt hjärta stannar för varenda drop, men Eastghost är då alltid redo — likt Vincent Vega i Pulp Fiction — att omfamna dig med en adrenalininjicering av rang som lär ge upphov till sprudlande eufori.

 Vad som enligt mig är årets hittills bästa släpp finns att köpa här — ber därmed om ursäkt för utebliven thinkpiece om Kendricks nya platta.   

Himlen har blivit mörkare, vinden biter mot kinden och i hemmets avskildhet slår regnet mot fönstret. Hösten är utan tvekan här för att stanna denna gång. Jag har svårt och tänka mig att en entusiast av denna årstid inte ens kan finna denna abrupta ändring i klimat något bitterljuv. Men misströsta ej för när jag idag haltade hem efter en olycka född under flykten från detta väder fann jag räddningen i en plats av värme och musik - Soundcloud.

Därför blir det ett annorlunda inslag av BeatGenerationen denna vecka. Istället för tre nya låtar från okända producenter ger jag er nu elva stycken i form av en spellista. Traprytmer eller bakåtlutade trummor? Ensliga stråkar eller shoegaze-ackord? Varför inte en Grimes-sampling? Listan nedan har allt som krävs för att du ska omfamna och förlora dig i hösten - jag lovar, sommaren kommer vara glömd snart.

BeatGenerationen - din oas i Soundclouds labyrint av mediokert och förträffligt. Denna vecka ligger fokuset på storslagna synthar, från en soundtrackinfluerad remix av Madonna till barnsligt hjärtpumpande instrumentaler. Med låtarna nedan är sommaren ännu inte förbi mina vänner.

Det är ett förargligt under att Madonnas ballad Live To Tell från 1986-albumet True Blue inte har fått en värdig remix förrens nu. Originalet bar på en filmisk vidd med sin blandning av synthar och keyboards gjord för dagens melankoliskt drivna producenter. Turligt nog har den gåtfulla Soundcloud-profilen Jayyeah tagit sig an denna pop-klassiker och gjort exakt allt jag kunde önska. Vemodet som vilade i Madonnas röst lever här kvar, nu ackompanjerat av ekande trummor och frenetiska hi-hats.

Något säger mig att Padillions sista ord lär vara "begrav mig i bas". Hur hans anhöriga skall lyckas åstakomma det är en svår fråga att besvara - såvida flytande basmateria inte har utvecklats inom 80 år. Dock vågar jag gissa på att ett par högtalare fulladdade med låten Majors skulle göra det till en cermoni värdig denna uppstickare till fullfjädrad öronbedövare. Mina öron får gärna ryka ifall det är till tonerna av detta samarbete med Cavalier. Under tre minuter bygger de två upp en dramaturgi i tre akter som exploderar i en synthorgie av mytomspunna proportioner värdig en sensommarnatt.

Injicera mig med insulin för detta är det sockersötaste av bombnedslag! En - i brist på bättre metaforer - godispåse av medryckande och inbjudande synthar från svenska SLVRFVNG. De små adlibsen av ljust pitchade röster mixade med bombastiska trummor bygger upp en adrenalinstint och fantasifull ljudbild, tänk dig ett rave arrangerat av de tecknade karaktärerna i Adventure Time - något som med gifs inte alls är svårt att visualisera.

Vad är egentligen mest överraskande? En remix av Chris Brown - Loyal från Växjö eller en tv-spelsinfluerad låt från Japan? Okej svaret är kanske rätt givet men det gör inte den här veckans installation av BeatGenerationen mindre värd för det; speciellt när två av mina absoluta favoriter än en gång idgar synthmagi, ni hör det hela nedan.

Förra fredagen prisade jag Child Actors nya låt Never Die som veckans bästa singeln och nu har deras ständiga samarbetspartner Blue Sky Black Death gjort en fantastisk remix. Originalet kunde liknas med en drömliknande molnfärd och nu har producentduon skruvat ner pitchen men samtidigt lagt i en desto högre växel, likt en musikalisk illustration av hur våran atmosfär överges för kosmos oändlighet. Tankarna går även till de mer tveksamma svartklubbarnas dansgolv när små beståndsdelar av den tidigare synthkollektionen här blandas ut med ett storslaget ensemble; resultatet blir en minst lika eskapistisk flykt, med några doser av euforiska droger. 

Det går knappast att klanka ner på Chris Browns låt Loyal för att ha något annat än ett medryckande beat; samtidigt som sexismen i refränger är något skrämmande, speciellt när den yttras av ärkesvinet Brown. Svenska çVRL lyckas hantera båda dessa hinder väl med sin remix av pop-hiten. Med ett mer tillbakalutat tillvägagångssätt byts de roterande bubbelgumtuggande syntharna ut mot en tät dimma till atmosfär. Men hur var det med refrängen? Ja den är knappt närvarande vilket gör det hela till en fenomenal samt lättsmält lyssning. Från detta till trap och techno, producentens Soundcloud har mycket mer att erbjuda.

Den kanadensiska producenten Ryan Hemsworth verkar ständigt vara någon annanstans än i hemlandet; ändå har hunnit stifta bekantskap med en rad mindre kända nykomlingar genom Soundcloud. Under gårdagen presenterade han senaste samarbetet med en av dem; japanska Tomggg. Under låten Cream Soda blir det stegvis mer och mer uppenbart hur de båda delar en passion för gamla Nintendo-soundtracks vilket gör det hela till en minst sagt färgstark produktion med Super Mario-doftande ackord; vår spelbloggare Michael Gill vet säkerligen vilket spel de egentligen härstammar ifrån. Något säger mig hursomhelst att människorna under hans Japan-turné i oktober kommer älska denna låt.      

Sommaren har börjat gå mot sitt slut när augusti räknar ner sina dagar och den annalkande hösten kryper allt närmare inpå våra medvetanden. Med det sagt finns det inget bättre tillfälle än BeatGenerationens återkomst efter ett uppehåll under sommaren. För er som har missat är detta segmentet där jag varje vecka lyfter fram musikaliska verk som låter producenten skina likt instrumentaler och remixer. Så låt oss nu glömma de senaste månadernas radioplågor och istället välkomna det dansanta vemodet.

Cyril Hahn - Open feat. Ryan Ashley

Under de senaste åren har namnet Cyril Hahn blivit synonymt med briljanta interpretationer av moderna pop och RnB-låtar. Han härstammar från Schweiz djupaste housegrottor och trädde fram på andra sidan Atlanten under Kanadas hiphop-renässans. Nu är han åter tillbaka med en ny låt och de som håller hans remix av Solange - Losing You nära hjärtat lär bli lyckliga då detta tillskott flöder i samma ven. Open med Ryan Ashley har en ljudbild som tycks bygga upp den färggladaste av mörka skogar där blixtrande varelser trippar fram likt strobes på fötter. När orden "my heart" väl börjar eka bland träden har skuggornas väsen redan förtrollat dig och då verkar en flykt allt mer avlägsen, om du någonsin skulle vilja det vill säga.

Mila J - Smoke, Drink, Breakup (L-Vis 1990 Remake)

RnB-sångerskan Mila J:s singel Smoke, Drink, Breakup var en tämligen ljummen historia i genrens mest klassiska manér som inte alls fångade den dramaturgi titeln utlovad. Tur nog är dramatik nyckelordet när producenten L-Vis 1990 remixar låten. Den väntade känslostormen efter en blandning av rökbara droger, alkohol och traumatiska förhållanden fångas här perfekt genom allt från en tung basgång till ett klockspel smygandes längsmed nytolkningens interiör. Att alla synthar sedan spelar sin roller fenomenalt är väl väntat när vi talar om en av grundarna bakom det inflytelserika skivbolaget Night Slugs. Vill du höra mer från L-Vis - vilket jag antar - rekommenderas denna nattliga kärleksförklarning till Sade.

Cliff Martinez - The Knick OST

När jag förra veckan skrev om den nya tv-serien The Knick prisade jag främst musiken vars malplacering fångade den smutsiga början på 1900-talet likt inget annat. Bakom detta soundtrack finner vi Cliff Martinez; känd från sin tid i Red Hot Chili Peppers och andra musikaliska bidrag till filmer som Drive. Delar av hans ambienta synthunder finns nu att streama här och ifall det inte är nog att övertyga dig om att The Knick är en serie värd att följa, ja då vet jag inte vad. Det finns nämligen inte mycket i tv-väg just nu som kan toppa en injicering av medicinsk kokain mellan tårna till ovanstående låts klimax. Det där var i övrigt en scen från serien och inte en uppmaning till bruk av narkotika även fast denna musik säkerligen skulle göra sig passande i såna sammanhang - tror jag.