KIT:s studentikosa munchiesrecept får Hateff Mousaviyan att se rött.
"Du kanske tror att vi helt har tappat det som friterar pizza. Och det kanske vi har, men friterad ostbågepanerad pizza är verkligen ohemult gott. Pinga in någon som absolut inte får missa det här."
Nej, KIT. Det är inte den ostbågepanerade pizzan i sig det är fel på – eller, det är det ju också, men av helt andra anledningar – utan det är delen som handlar om att "pinga in någon som absolut inte får missa det här" jag verkligen inte klarar av. Låt oss ta det från början!
Ingen på den här sidan tiotalet kan ha undgått alla de virala matlagningsvideos som cirkulerar på Facebook. Ostdrypande, gärna friterade, tårta på tårta på tårta. De är en grundval i "tagga en vän"-kulturen. Jag känner mig som 160 år gammal när jag inte vill vara en del av det – men det gör i och för sig inte så mycket, för det här ska inte handla om mig. Snarare ska det handla om vad man förmedlar (och inte förmedlar) i klipp vars enda syfte tycks vara att appellera till skräpmatssugna zombies med kort attention span.
Steget är egentligen inte långt från Reddits "bro-cooking community". Det är brun mat i kvadrat. "Roligt", ja, nästan uppstudsigt i all sin maximalism. Mat för folk som egentligen inte är särskilt intresserade av mat. Återigen: inget fel på det, men som "nyskapande journalistisk plattform" kan man alltid göra avvägningen att inte förespråka artärkloggande skitkäk. Sedan förstår jag också att det här är en del av contentsamhället, att det är ett sätt att driva trafik till sidan. Det betyder dock inte att man måste reproducera en munchies omdömeslösa matideal inför masspublik.
Nu kanske det låter som att jag vill lobba för någon slags grön revolution vad gäller virala matlagningsklipp. Så är det inte riktigt, även om det förstås hade varit fantastiskt på sitt sätt. Snarare vill jag problematisera användandet av denna eviga bro-cooking-propaganda. För med tanke på vilken framgångssaga KIT är – och hur mycket fantastiskt bra material de producerar dagligen! – känns klippen med friterade kladdkakor och cheeseburgare i mac and cheese-bröd som ett smutsigt sätt att locka läsare på. Det är "sex säljer"-tänket, fast ett par snäpp harmlösare och med syntetisk fulcheddar istället för kvinnokroppar. Jag ska inte nöjesguida allt för hårt här. Oklädsamt is all I'm saying.
I ljuset av detta blev mitt skratt därför ännu hjärtligare när jag såg Washington Posts ironiska demontering av den här sortens receptvideos imorse:
Nu ska jag gå och äta en en bit riktig mat. Toodles!
Läs även: "Skulle någon bli förvånad om 'semmelfeminist' kvalade in bland nyorden innan årets slut?".
