Johannes Nyholm är filmaren som gjorde den oförglömliga, Guldbaggebelönade kortfilmen Las Palmas där en ettåring agerar fyllesvin och trashar baren på en charterort. Världspremiären av hans både komiska och sorgliga långfilmsdebut Jätten ägde nyligen rum vid filmfestivalen i Toronto.
Han vill inte gärna genrebestämma filmen men slår ändå till med "en surrealistisk drömvision med slapstickinslag".
Jätten handlar om en missbildad ung man med autism, Rickard, som spelar boule och helst av allt vill återförenas med sin mamma. När tillvaron blir outhärdlig tar han sin mentala tillflykt till ett fantastiskt sagolandskap där det finns en 50 meter lång jätte. Rickards Mamma i sin tur har haft en psykos och lider av folkskygghet. Hon lever isolerad i en lägenhet proppad med bråte. Personal knackar på men får inte komma in, utan ger henne medicin genom springan till hennes alltid haspade ytterdörr.
Filmaffischen för Jätten.
Nyholm säger att filmen är ett hopkok av flera olika genrer. Och förenklar ännu mer: "Det är en komedi, med en del allvarliga undertoner".
Visst är komiken stor under samvaron på klubben och figuren Rickards träning inför de nordiska mästerskapen i boule. Här är det filmiska språket dokumentärt och påminner om den vardagsrealistiska fiktionen i Gabriella Pichlers Äta sova dö eller ännu hellre om stämningen bland bangolfspelarna i dokumentären Plötsligt i Vinslöv.
Rickard blir utesluten ur bouleklubben Tre kulor. Och får kämpa sig fram till en lösning med hjälp av sina vänner. Tre kulor kan ses som en miniatyr av Sverige.
– Dramakomedi, vad säger du om det? föreslår Nyholm. Med västerninslag, det är mycket västerntematik.
Exempelvis när Rickards coach Roland kan använda boulekloten till både det ena och det andra om en vän är i knipa. Ja, en av Nyholms favoritregissörer är Sergio Leone.
– En sportfilm? Johannes Nyholm både skojar och är allvarlig.
Filmen har faktiskt en uppgörelse i Karate kid-stil, och Karate Kid har varit en inspirationskälla till sportsekvenserna, fast här gäller det ett boulemästerskap.
– Men det är också en fantasyberättelse och någon sorts slags diskbänksrealistiskt drama, funderar Johannes Nyholm.
Hur vågar du göra en film som är olik... allt? Var får du drivkraften ifrån?
– Jag ser att den är olik mycket, men min drivkraft är att göra den bred och att kommunicera med människor så att folk kan förstå den. Jag ser ingen motsättning i att göra något annorlunda och samtidigt underhållande.
– Om jag skulle säga en inspirationskälla skulle det vara Bröderna Lejonhjärta. Det är min favoritsaga av alla sagor. Det är så vackert med Jonathan som berättar en saga för sin dödssjuka bror, bara för att ge honom hopp. Men så blir den sagan så stark och trovärdig att de kan bege sig in i den.
Officiell trailer för Jätten.
Vad skulle du vara nöjd över att man fick med sig ut ur biografen efter att ha sett Jätten?
– En gnutta hopp, ifall det känns tufft för en. Rickard har väldigt många motgångar på många sätt och vis men han har förmågan att plocka fram den lilla gnuttan hopp när det egentligen inte är möjligt. Han hittar en omöjlig lösning och gör den möjlig.
Jätten hade världspremiär vid filmfestivalen i Toronto och tävlar vid filmfestivalen i San Sebastian i slutet av september. Den går upp på filmfestivalerna i Busan och i London i mitten av oktober och har svensk biopremiär den 14 oktober.
