Tillfälligheter och fantasier

David Weiss 09:00 28 Apr 2022

Ryûsuke Hamaguchi har det senaste året gått från att vara en förhållandevis undangömd, men uppburen, festivalregissör till ett av world cinemas hetaste namn. Förutom den lågmälda stilövningen Tillfälligheter och fantasier släppte han även tretimmarsfilmen Drive My Car, som fick hans karriär att färgas i (Oscars)guld.

Tillfälligheter och fantasier är uppdelad i tre fristående delar: Magi (eller något mindre säkert), där en förtrollad kväll snabbt förvandlas till en infekterad kärlekstriangel. Låt dörren stå öppen, som handlar om en prisbelönt litteraturprofessor som råkar ut för utpressning. I den sci-fi anstrukna avslutande delen, En gång till, blottlägger ett datorvirus Japans, kanske till och med hela världens, privata chattar.

Med nya skådespelare för varje del så blir upplägget ofrånkomligt spretigt och frustrerande mycket tid läggs på uppbyggnadsfasen av de olika berättelserna.

De olika kapitlena, eller kortfilmerna om man så vill, består i stora delar av långa, välregisserade dialogscener. Flera utspelar sig i bilar eller bussar och för tankarna till den iranske regissören Abbas Kiarostami. Det finns en vardaglig rytm till sekvenserna, visst, och klippen är få, det är i sig inte heller ovanligt för liknande dramer. Det som ger Hamaguchis film en personlig prägel är hur dialogscenerna väver in sceneriet i snacket och ger situationerna ett dramatiskt schvung. Det låter kanske klurigt, men tydliggörs på bästa sätt i den andra delen Låt dörren stå öppen. I en av filmens bästa sekvenser bedyrar en student hur mycket hon gillar ett sexuellt upptrissat passage i hennes litteraturprofessors succéroman. För att de andra studenterna inte ska misstänka något insisterar professorn att dörren ska stå öppen, medan studenten gång på gång försöker stänga samma dörr. Dörren stängs, öppnas, stängs och öppnas åter igen. Det blir en finurligt iscensatt kamp som för tankarna lika mycket till scenkonst.

Tillfälligheter och fantasier är för spretig för att uppfattas som något annat än en stilövning. Men Hamaguchi har stil så det räcker och blir över.

 
Guzen to sozo
Genre: 
Skådespelare: 
Manus: 
Regi: 
0 Kommentera

Håll er uppdaterade!

Gilla Nöjesguiden!

Vill du få veta precis allt som händer på nöjesguiden.se? Gilla oss på Facebook!

Gilla

Tidskriftspriset 2012

Nöjesguiden är Årets Tidskrift Digitala Medier 2012.

Läs mer

Fler filmrecensioner