Sami Bouajila

Vackra lögner


 

Audrey Tatou gäckar mig. Är hon en duktig skådis eller råkar hon bara pricka in typ samma roll, som hon bemästrar, hela tiden? Här är hon hyfsat övertygande som någon form av blasé kusin till Amélie från Montmartre, lite mer hårdnackad och med ett feministtecken runt halsen.

London River

Med utgångspunkt i bombdådet i London en sommarmorgon för knappt fem år sedan målar franskalgeriske Rachid Bouchareb en stillsam akvarell om några av de yttre vattenringarna.

Infödd soldat

Saïd, Yassir, Larbi, Messaoud och Abdelkader rekryteras i de nordafrikanska kolonierna för att befria...

Ett fritt land!

Det är lätt att bli bortskämd, de senaste åren har Frankrike producerat den ena känsliga, intelligenta och socialt medvetna filmen efter den andra (se till exempel nu också aktuella [I]Den lugna staden[/I]). Därför var det förstås en besvikelse när jag nu råkar på en film som inte alls håller måttet. Det är inget fel på idéerna bakom [I]Ett fritt land![/I] - en tunisisk man försöker fuska sig in

Palatsets tystnad

Tunisiskan Muofida Tlatli är likt många av sina filmintresserade landsfränder utbildad i Paris. Efter bland annat klipparbete för Ferid Boughedir i Halfaouine samlade hon sitt filmkunnande och regidebuterade för snart fyra år sedan med Palatsets tystnad. I Halfaouine utgör lusten att se, glädjen i att vara en del av

Bye-Bye

Det är när vi ser filmer som Bye-Bye som vi förstår att svenska filmer ur invandrarperspektiv har typ en eller två generationer fram till att berätta något vitalt och intressant. Utan att på något vis vara en vare sig märkvärdig, banbrytande eller gränsöverskridande historia spränger Bye-Bye patetiska försök som 30:e November och Vinterviken i småbitar. Svensk film har, när det gäller den "gen

Tidskriftspriset 2012

Nöjesguiden är Årets Tidskrift Digitala Medier 2012.

Läs mer

Nöjesguidens nyhetsbrev


 

Missa inga nyheter! Missa inga fester!
Anmäl dig idag!