Å nej, försök inte. Även om längtan efter den smartaste gitarrpopen är desperat i England sväljer vi inte vad som helst. Att jämföra Hooton Tennis Club med Teenage Fanclub, som flera brittiska medier hänfallit åt, är rentav hädiskt - en och annan mjuk västkustmelodi dragen genom en distbox räcker inte för sådant. Då är deras vardagstristesslåtar betydligt närmare tidiga Blur, minus den avgörande beståndsdelen pigga popkrokar, och det räcker inte långt när brittsommaren är över.
