Malmös Bonafide har sedan sina tidiga dagar underhållit mig med sin tuta och kör-rock som tryggt levererat ett habilt alternativ till AC/DC-arvsförvaltare som The Scams eller Airbourne. Men det är först nu på sitt sjätte album som de sannerligen begeistrar mig med en djupare hänsyn till bluesens vikt, vilket för dem närmre kollegor som The Answer och Rival Sons. Det är i högsta grad en kvalitativ uppgradering som inte bara är rent kompositionsartad, utan det vinnande koncept har en betydande vikt i Pontus Snibbs sång.
