Onda Ellen

[B]En av förra årets[/B] roligaste teateröverraskningar var De onda barnen, Ellen Lamms bearbetning av Edward Goreys obehagliga böcker där barn dör på rysligaste sätt. I juni hade hon premiär på Max och Moritz, byggd på boken från 1865 av den tyske författaren Wilhelm Busch, där två grymma barn trakasserar sin omgivning och slutligen straffas med döden. Fröken Lamm verkar snarare vara stygga vargen. Rätt person att fråga om jag är en ond människa som också tycker att det är kul när elaka barn och elaka vuxna möts och vill döda varandra. - Nej, min mamma sa också efter premiären: "Det roligaste var när de maldes i kvarnen! Jag tycker man borde mala barn i kvarnar oftare." Det är det där värsta, tabubelagda, som blir roligt - för att man egentligen inte får. [B]Varför har du snöat in på temat barn som dör?[/B] - Det är befriande att se saker som man som barn alltid var rädd för. Att vuxna egentligen ville döda en. Att man en dag skulle inse hur ond man själv var. Det är förlösande att få se sina värsta mardrömmar gestaltade. [B]Tycker du om barn?[/B] - Absolut. Jag är väldigt förtjust i barn. Men jag vågar knappt säga det högt längre. Och samtidigt är det ju roligt när de mals ner. Ellen Lamm har teatergruppen Teater Hemma Hos, www.teaterhemmahos.se och Max och Moritz är nu ute på sommarturné med Riksteatern.